Bör du också kolla ditt hjärta?

Bör du också kolla ditt hjärta?

Publicerad • 14 februari, 2013 |

– Har man fyllt 40 och inte har tränat förut och ger sig in på en utmaning som Lidingöloppet eller maraton, ja kanske även kortare sträckor är min rekommendation att göra en ordentlig läkarundersökning med EKG, mätning av kolesterol med mera för att säkerställa att man inte ligger i riskzonen att drabbas av hjärtsjukdom, säger forskaren Philip Aagard.


Medicine doktor Philip Aagaard har själv inte sprungit Lidingöloppet men har haft en framgångsrik karriär som medeldistanslöpare. Foto: Jonas Hedman
Det är positivt att många springer, det är en mycket bra motionsform. Vad vi arbetar med, och vad vi vill, är att göra det så säkert som möjligt och visa vilka som ligger i riskzonen.

De senaste åren har några fall av plötslig hjärtdöd inträffat i samband med löpartävlingar. Alla gånger är det män som drabbats. I en nyligen publicerad doktorsavhandling som är baserad på studier av män i Lidingöloppet visar Philip Aagaard att löparna blir fler men äldre och att träningsnivån har sjunkit vilket innebär större risk för hjärtsjukdom.
– Män över 40 år som ska springa sitt första lopp är en riskgrupp när det gäller att drabbas av hjärtsjukdom, säger Philip Aagard.

Philip Aagard och teamet som leds av docent Frieder Braunschweig på Karolinska Institutet har under många år studerat löparna i Lidingöloppet. Rubriken för Philip Aagards doktorsavhandling är Cardiovascular assessment in middle-aged male long distance runners, fritt översatt ”Bedömning av hjärtat hos medelålders manliga långdistanslöpare”. Arbetet baserar sig på flera stora studier.
I en första studie konstaterades att antalet deltagare ökat, att löptiderna blev sämre, men att ansträngningsgraden var samma.
– Vi trodde kanske att löparna helt enkelt tog det lugnare eftersom löptiderna blev längre, men eftersom studien tyder på en bibehållen ansträngningsgrad så innebär det sannolikt att löparna helt enkelt är sämre tränade.

I en andra studie togs 153 förstagångslöpare, män över 45, ut till läkarundersökning, 14 löpare behövde ytterligare utredning. Till slut var det fyra löpare som stoppades från att starta.
– Vi bedömde det som att de hade alltför stor risk att drabbas av hjärtsjukdom I samband med ansträngning.

I den tredje studien undersöktes hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet hos förstagångslöparna flera dagar efter loppet.
– Vi upptäckte att det dröjde flera dagar innan hjärtfrekvensvariabiliteten sjönk. Det verkar som att kroppen är stressad flera dagar efter loppet hos de här löparna.

Philip Aagard är dock noggrann med att påpeka att motion är nyttigt.
– Det är positivt att många springer, det är en mycket bra motionsform. Vad vi arbetar med, och vad vi vill, är att göra det så säkert som möjligt och visa vilka som ligger i riskzonen.

Hur kommer det sig att kvinnor inte drabbas på samma sätt?
– En anledning är att kranskärlssjukdomar debuterar i snitt tio år senare hos kvinnor än hos män, säger Philip Aagaard. Men även när det gäller medfödda hjärtsjukdomar som leder till plötslig död är det större risk för män att drabbas. Dessutom är det möjligt att män tar större risker och deltar även om man kanske inte tränat så mycket som man borde.

Läs sammanfattningen av doktorsavhandlingen Cardiovascular assessment in middle-aged male long distance runners
på Karolinska Institutets hemsida
http://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/41311

Här är kurvorna i studien av deltagarnas löptider i Lidingöloppet. Tendensen är klar - tiderna blir sämre - men forskarna har kunnat visa att deltagarna anstränger sig lika mycket.