Det höll inte hela vägen för André som egentligen hade en annan taktik än att attackera Jonas Buuds svenska rekord på 100 km, 6.28.59.
Kanske var det för att marockanen Said Moujed drog upp farten i täten, kanske var det för den lättlöpta banan, kanske var det för den lätta känslan i benen:
– Jag hade planer på att gå ut i 4.10 (minuter per kilometer) men det vart väl 3.50 istället - och det kändes väldigt, väldigt bra, berättar André.
– Så då kunde jag lika bra köra och blev lite inspirerad när jag såg att jag låg under det svenska rekordet.

Andrés fart under söndagens lopp hade räckt till seger både i 50 kilometers och 75-kilometersklassen. 3.12.56 var nära fyra minuter snabbare än Linus Holmsäters segertid på 50 km. Dessutom hade André Rangelinds passerid räckt till seger även på 75 kilometer som vanns av Henrik Jannborg på 5.10.54. André passerade på 75,6 kilometer på 5.02.29...
– Till sju mil gick det väl rätt så bra, men sedan ...jag kom till 80 kilometer och sedan vinglade jag till och vaknade upp i ambulansen.

En medtävlare tog snabbt hand om André, larmade funktionärer och ambulans var snart på plats. Fortfarande vid varvningen den nionde av elva varvningar såg André ändå ut att hålla ihop löpningen.
– Det var egentligen inte många kilometer alls innan det började. Femminuters-fart fick det bli och sedan var det väl några hundra meter som jag vinglade till väldigt mycket men sedan vet jag inte vad som hände.

Trötthet är en del av ultralöpning., men kollapser är ändå ovanliga. André Rangelind är heller inte avskräckt att springa ultra igen, utan tar med sig erfarenheten.
– Man ska starta lite lugnare kanske och sedan får man väl gå igenom lite om det var något med mat eller dryck som inte passade mig bra. Eller om det helt enkelt var för hög fart.
– Men jag fick mersmak, så det kommer absolut att bli mer, jag är inte nedbruten, säger André Rangelind.