Ett idrottsevenemang enbart för kvinnor var en helt ny form av idrottsarrangemang i Sverige. Tävlingsmomentet tonades ned. I Tjejmilen skulle inte deltagarna tävla mot varandra utan mot sig själva.
Idén till Tjejmilen kommer från Danmark där Köpenhamnsklubben Sparta i början av 1980-talet startade Kvindeløbet.

Före Tjejmilen var det männen som dominerade i svenska löpartävlingar. Herrklassen var alltid störst och viktigast. De kvinnliga deltagarna kom i andra hand.
Tjejmilen satte kvinnorna i centrum och loppet blev direkt en succé. Drygt 2 000 deltog i premiären 1984. Intresset ökade sedan snabbt till både 10 000, 20 000 och 30 000 anmälda.

Tjejmilen fick en rad efterföljare, till exempel Vår Ruset som idag är Europas största löparserie. Allt detta ledde till att intresset för löpning och jogging ökade kraftigt bland kvinnor.
1983 var det knappt 10 000 kvinnor som ställde upp i svenska långlopp. 30 år senare är siffran drygt 300 000.

Det är inte enbart i Sverige som Tjejmilen visat vägen.
Genom åren har det kommit studiedelegationer från en rad länder till Stockholm för att studera löparfesten på Gärdet och Djurgården.
Även andra idrotter har tagit efter Tjejmilen. Tjejvasan och Tjejvättern är exempel på tävlingar som startats med Tjejmilen som förebild.
Men originalet är nummer ett! Tjejmilen är fortfarande landets största idrottsevenemang för kvinnor.