Små fötter med stora drömmar

-Pappa, om jag tränar fotboll varje dag efter skolan, tror du då att jag kommer att kunna spela med Messi i Barcelonas lag nästa sommar? Denna frågan ställde ett av våra barn häromdagen. Vad svarar man? Hade en vuxen ställt en liknande fråga hade vi skakat på huvudet och skrattat lite och svarat ungefär… dream on…. Med andra ord ett helt orealistiskt mål. För ett barn var frågan istället om det var realistisk att tänka så, skulle det kunna gå? Var det ett mål som han kunde sträva mot? Frågan är alltså, stor som liten, när blir drömmar orealistiska eller realistiska mål? När och hur vet man var gränsen går?

Hur ska man göra för att lägga ribban på en lagom höjd så man stimuleras av att behöva arbeta lite mer än att bara glida över den? Är målet för lågt satt är risken också stor att man tappar motivationen eftersom man saknar en utmaning. Samtidigt som man inte alltid vill riva ribban och landa på den. Flera misslyckanden kan lätt göra att man ger upp allt istället. Så hur ska man göra?

Så här började Helén sitt blogginlägg för några veckor sedan på naturensbastabloggarehelen.wordpress.com

Hon fortsatte...

Jag tror det är viktigt att man lyssnar på sig själv och inte bryr sig om vad alla andra runt omkring sig har för mål. När det gäller träningen har jag och min man helt olika mål. Däremot bollar vi gärna våra ideér/mål med varandra. Han vet vad jag kan ställa för krav på mig själv. Jag är en person, speciellt när det gäller löpning, som lägger ribban aningens för lågt. Medan i vardagen, har jag alldeles för höga mål när det gäller städning, matlagning och bakning. Då är han där och försöker justera ner eller upp ribban på en lagom nivå. En sådan person är viktig att ha när det gäller långsiktiga mål! Var vill jag befinna mig i träningen om ett år/ett halvår? En person som kan ge dig feedback, både bra och dålig, utan att ta bort all motivation för dig.

Sedan tycker jag också att det är viktigt med små delmål. Jag har ett litet och nytt mål varje gång jag går in på ett gruppträningspass. Det kan t.ex. vara att idag ska jag under låt 3 lägga på extra motstånd på crosstrainern. Eller när det gäller löpning så ska jag rusa i backen uppför och så vidare. Detta gör att jag pressar mig lite mer vid varje träningspass. Risken är annars att man springer samma runda i samma tempo som alltid, vilket självklart leder till att man alltid hamnar på samma tider på milen. Ingen förbättring vilket också kan vara motivationsdödande.

Kortfattat är mina tips:

Ha långsiktiga mål som du vet är realistiska, eftersom du har bollat dem tillsammans med någon. Kan vara att du ska springa Stockholm Marathon nästa år i maj eller tjejmilen i september nästa år.
Ha även små delmål, det är viktigt att du känner att du utvecklas och lyckas på vägen mot det stora målet. Kan vara att du ska ta dig runt hela träningsrundan, utan att gå, om en månad från och med idag. För att nå dit tror jag också att det är viktigt att du har ett mål med varje träning. Annars är det lätt att man kör på i samma tempo och på samma sätt som alla andra gånger, vilket inte leder till någon utveckling. Ofta när jag leder pass (är gruppträningsinstruktör), brukar jag under första uppvärmningslåten be kunderna sätta upp ett mål med dagens träning.

...Så, vad svarade vi vårt barn för att inte ta bort träningsglädjen och drömmen han har? Innebörden blev nog att det kan vara ett realistiskt mål om han fortsätter som han gör i många år till framöver. För att ha möjlighet att hamna i det laget är det viktigt att vara med i Sveriges landslag, ett lite mindre mål. För att komma dit är det viktigt att spela i ett bra fotbollslag någonstans i Sverige, och för att komma dit är det viktigt att träna varje dag så att man får vara med i det laget. Alltså många små mål för att slutligen kanske kunna nå det stora målet!