Ultralöpning med Jonas Buud

2013-11-26 21:03 | Kommentarer

Jag har alltid idrottat och kommer alltid att göra det, så är det bara. Det hela började på Sollerön för ganska många år sedan. Det var mycket orientering, skidåkning, slalom, rodd samt ett lite försök med fotboll. Varför det just blev dessa idrotter beror nog till stor del på att det var mina kompisar som också sysslade med dessa idrotter. Orienteringen och skidåkningen tyckte jag nog var roligast, fotbollen var nog mest en kompisgrej. Försökte ändå att vara med på fotbollsträningarna, men jag var nog ganska dålig fotbollspelare. Det hela blev inte bättre av att när det var dags för match så var det jag och ett par killar till som fick dela på en plats på planen. Lika speltid för alla var det inte tal om. Tror inte att laget var så jättebra för även när jag satte på bänken så förlorade vi matcherna. Tränaren valde att flytta runt träningarna mellan olika dagar och tider. Tillslut hade de dribblat bort de som inte var tillräckligt bra från laget och jag slutade med fotbollen.
Som skidåkare var jag med på serietävlingarna som Sollerön och Våmhus som körde tillsammans under vintern. Vi tränade hösten och vintern på elljusspåret på Sollerön vi intervaller, backträning. Körde skidor tills jag var runt 12år. Slutade nog mest för att alla andra som åkte skidor för Sollerön också slutade.
På slalomträningarna gick många av mina kompisar så varför skulle inte även jag åka lite slalom. Tror mest att jag var med på barmarksträningen som vi körde i gymnastiksalen på Sollerön som gjorde att jag var med. Träningen (som jag mins det) var riktigt hård och tuff. Ofta körde vi stationsträning och hinderbana.
Orienteringen var roligare, där fick alla vara med. Jag fick utöva sporten på mina villkor även om jag hade svårt att hitta runt i skogen och att troligen tog väldigt lång tid innan jag åter var tillbaka vid målet. Ibland hittade jag runt på tävlingarna, ibland fick jag bryta på grund av att jag inte hittade kontrollerna, men jag tyckte alltid att det var roligt. Varje måndag hela vintern var det inneträning i gymnastiksalen. Det var alla åldrar på oss som var på träningarna vilket gjorde att man alltid hade någon att tävla mot samt att se upp till. Årets höjdpunkt var första veckan varje sommarlov var vi uppe i Idrefjäll på läger med Sollerö IF. Orienteringen var riktigt svår, men vi hade ju så kul på kvällarna att resultatet på tävlingarna inte var det viktiga. Vi fiskade, åkte vattenrutschkana, hoppade stutsmatta skaffade nya kompisar från andra klubbar och andra saker som var riktigt kul. Själva tävlandet kom nog i andra hand denna veckan. Vi bodde i stugor och fixade maten själva på lägret. Jag minns det som om vi åt alltid kräm till lunch som vi själva fick röra ihop.
När jag blev äldre så slutade många av mina kompisar från Sollerön och snart var det bara jag kvar. Bytte till IFK Mora för att så lite mera sällskap på träningarna. Många av träningarna blev tävlingar. Järngänget på tisdagar gick ut på att försöka att springa ifrån så många ”gubbar” som möjligt. Ofta fick jag vika ner mig mot Lasse, Inge eller någon annan. Tror inte att jag var speciellt bra som löpare, men det var kul på träningarna. Åren gick och jag sprang ifrån fler och fler på järngänget. Hade fortfarande problem med orienteringen. Oftast var jag i nedre delen av resultatlistorna. Lyckades bli distriktsmästare i Dalarna när jag var 20, mitt första lopp som jag fick det att stämma med orienteringen. Som nybliven senior lyckades jag även vinna lång-dm i orientering, det ska kanske tilläggas att det var gemensam start.
När jag var 22 så lyckades Malin som arbetade på friidrottsklubben få med mig till terräng-SM. Jag var anmäld på 8 km. Vi var ett par deltagare från Mora som åkte iväg. Jag råkade bli 2:a på SM (M22). Så här i efterhand så förstår jag inte varför jag inte valde att gå vidare med löpningen, men jag tror att jag hade det roligare på orienteringarna. Det var ju där alla kompisar fanns.
Jag började få till orienteringen på stafetterna där jag oftast fick springa första sträckan. Det passade mig ganska bra att få lite hjälp in mot kontrollerna. Löpningen var oftast inget större problem. Det var riktigt kul att få springa de stora stafetterna 10-mila, jukola och 25-manna. Tror att pressen gjorde att jag skärpte mig lite extra på de stora tävlingarna.
2004 och som nybliven 30 åring blev det debut på marathon distansen, New York marathon. Loppet gick ganska bra och jag fick tiden 2.36. Hela känslan och stämningen med att springa New York gjorde att jag sprang loppet de 3 påföljande åren också. Alla hade pratat om att man skulle bli så trött på slutet, sprang och längtade till jag skulle bli riktigt trött men blev jag verkligen det.
2007 var det dags att prova på min första ultra. Vi åkte till Swiss Alpine marathon som går i Davos, 78 km i alperna. Det gick så bra att jag råkade vinna. Sedan dess så han jag ”råkat” vinna loppet 6 gånger till. Har sprungit flera VM och EM på 100 km med bra resultat som jag gett mig bland annat 3 VM silver och 2 EM guld. 2:a och 4:a på Comrades som är världens största ultra lopp med 18.000 deltagare som springer 89 km. Hur många springer Sälen – Mora nästa år?
Som 33 åring ”råkade” jag alltså hitta det som jag har talang för. Hur många över 30-år påbörjar en elitsatsning? Jag ”råkar” också bedriva min elitsatsning inom idrotten Ultradistanslöpning (lopp över 42km) som tillhör friidrotten men som ungdom aldrig friidrottat, har enbart vid ett fåtal tillfällen sprungit på bana och gjort det som man gör inom skolidrotten. Känner mig helt främmande på en friidrottsarena.
Varför slutade inte jag som ungdom men idrottandet när mina kamrater slutade? Jag tror att det enklaste svaret är att jag har haft så kul hela tiden så det har inte funnits någon anledning till att sluta.
Idrotten ger mig mer, jag kommer alltid att hålla på med idrott, så är det bara.

Träning | 2013-07-03 15:11 | Kommentarer

Är i Davos för att träna lite inför Swiss Alpine Marathon samt UTMB. Hade det lite tungt efter comrades med en hälsena som spökade lite samt en seg förkylning. Tycker ändå att de första dagarna på lägret har fungerat OK. Lägger ut en liten film från en träning som vi gjorde i måndags. Vi besten ett av de högre bergen som finns i närheten av Davos. Det är mycket snö kvar i terrängen.

See video
Comrades | 2013-05-23 05:41 | Kommentarer

För tredje gången i karriären står jag på startlinjen när Comrades Marathon som är världens största Ultramarathon-lopp med 18.000 anmälda avgörs nästa söndag den 2 juni i den Sydafrikanska kuststaden Durban.

För många löparfrälsta är första helgen i juni synonymt med Stockholm Marathon, men för mig är det en start i Comrades Marathon som väntar. Tävlingen som alla ultradistanslöpare drömmer om att någon gång i karriären få genomföra!

Comrades Marathon är loppet som går mellan städerna Durban och Pietermaritzburg i delstaten KwaZulu-Natal. Vartannat år går loppet ned från Pietermaritzburg på 600 meters höjd till Durban vid Indiska Oceanen och vartannat år går loppet uppför. I år är loppet ett så kallat "Up-hill run" med start i Durban.

Att få stå på startlinjen 05.30 på första söndagmorgonen i juni och springa iväg i mörkret och möta soluppgången tillsammans med 18.000 andra ultralöpare och veta att det är 87 fantastiska kilometrar som vi tillsammans skall genomföra är en härlig känsla. En känsla och upplevelse som till stora delar är lik en Vasaloppsstart i Berga By.

Eftersom loppet växlar riktning vartannat år innebär det att löparna ställs inför en sträckning med väldigt olika karaktärer.

2012 när det var ett "Downhill-run" blev jag 65:a i startfältet och självklart var jag inte nöjd med varken placering eller prestation. Tyvärr hade jag en riktigt dålig dag, mycket beroende på att jag hade sprungit VM på 100 km 5 veckor innan i Italien (Milano) men även för att jag sprang mig rejält stum redan efter 25 km i de första tuffa utförsbackarna.

Comrades Marathon arrangerades för första gången 1921 (året innan första Vasaloppet) till minne av de sydafrikanska soldater som stupade i Första Världskriget. Efter att den internationella idrottsbojkotten av Sydafrika hävdes 1990 fick loppet en kraftig deltagarökning och deltagare från mer 60 länder deltar i årets lopp. Loppet stöds av flera av Sydafrikas större företag och är ett av få ultradistanslopp i världen med betydande prispengar. Segraren kan räkna med mellan 500 000 kr och 1 miljon kr i prispengar och bonusar från loppets sponsorer vilket attraherar ett riktigt starkt startfält. Loppet direktsänds även i Syafrikansk TV och är det största årligen återkommande idrottsarrangemanget i landet.

När jag gjorde min debut i Comrades Marathon 2011 visste jag att det skulle bli en tuff utmaning och trots mina internationella framgångar med VM-medaljer och segrar i Swiss Alpine Marathon hade jag inga större förväntningar om en riktig topp-placering så därför är min 4:e plats från detta år en framgång jag rankar som "Topp 3" i karriären hittills.

Vad är din målsättning i år?

Det är ingen idé att sikta på placeringar utan när det gäller att kunna prestera på topp så är det full fokus på bra förberedelser, vilket jag har haft hela vintern och våren. Därför valde jag bland annat att hoppa över EM på 100 km som avgjordes i Frankrike i slutet av april för att kunna min träning helt och hållet till Comrades. När man väl står där på startlinjen gäller det att optimera loppet utifrån sina egna förutsättningar och styrkor så får vi se hur långt det räcker.

Tidigare när vi sett bilder på dig har du sprungit i en grön dress på Comrades, varför?

Comrades är det enda loppet under säsongen då jag formellt sett inte representerar IFK Mora FIK, utan jag är inbjuden att springa för en sydafrikansk löparklubb som heter Nedbank Running Club. Jag är en av löparna i deras elitlag och satsningen på teamet liknar väldigt mycket satsningarna som görs i Ski Classics med lag som Team Coop, United Bakeries och Xtra Personnell.

Som sagt söndagen den 2 juni vid lunchtid vet vi har det har gått för Jonas i årets upplaga av Comrades Marathon. Även om avståndet från Sverige till Sydafrika är långt går loppet att följas via internet och en streamad livesändning. Även egen rapportering av Jonas framfart kommer att ske. Se länkar nedan.

Loppets hemsida
(där hittar ni LIVE-resultat och LIVE-sändning under tävlingen)
www.comrades.com

Twitter
@comradesrace

Information om Comrades Marathon
http://sv.wikipedia.org/wiki/Comrades_Marathon

Egen rapportering före/under och efter loppet

Facebook
Jonas Buuds officiella sida

2013-04-09 16:28 | Kommentarer

Nu sitter jag på tåget hem från ett riktigt bra läger som genomfördes i bergen 8 mil norr om Madrid. Ska försöka att göra en liten redovisning på vad som jag och Daniel tränade unders dessa dagar.
VI lämnade Sverige i onsdags för att komma fram ganska sent. VI checkade in på hotellet strax efter midnatt. Det är ett riktigt fint hotell som vi brukar bo på, och som vanligt var vi ganska ensamma på hotellet även i år. Frukosten är het grym men skinka och korv av alla sorter, färskfrukt, yoghurt, flingor, bröd, bacon, äggröra, juicer av alla de sorter, fika bröd, 20 olika sorters te, mm.

Vi började torsdagen men en rejäl frukost där vi nästan tömde buffén. Planen var att springa en runda på 45 km och ganska mycket kupering, eller med svenska mått så är det nog väldigt mycket kupering. Tyvärr var värdet lita kallt hela veckan och de flesta passen fick bedrivas i långa tights, så även detta. Rundan börjar med en stigning på nästan 700 höjdmeter innan man kommer upp en lite mindre platå. Den höga höjden (1600-1800 möh) gör även att det blir lite extra ansträngande. Löpningen flyter på fint och hela rundan tar 3:35 vilket ger ett snitt på 4:48 min/km. Efter lite lunch som vi intar på hotellrummet efter att vi har handlat lite mat i en närliggande affär blir det att lägga sig lite på sängen och vila lite. Passar på att kolla lite på google earth för att spana in någon ny runda. Lyckas hitta en förläggning på en variant som vi har kört tidigare år, det ser riktigt spännande ut och vi bestämmer oss för att testa rundan på eftermiddagens pass. Skissar upp rundan på ett papper och vi sticker iväg. Det blev en riktigt fin runda som innehåller alla typer av underlag och kupering, tyvärr var den kanske lite i blötaste lager efter allt regnande de sista dagarna. Totalt blev rundan på 17 km.

Fredagen hade vi som plan att åka in till Madrid och plocka ut nummerlappen till söndagens tävling. Vi bestämde oss för att springa innan frukost och planen var att springa samma runda på 17 km som dagen innan fast i motsatt riktning för att backarna skulle komma lite bättre. Efter träningen så var det åter dags att tömma frukostbuffén innan vi vilade lite. Vid 2 tiden åkte vi in till Madrid och besökte mässan och vi fick våra nummerlappar samt en goodiebag med lite kyckling buljong och andra bra att ha saker. I dag sprang vi en vända i den största parken i Madrid, Casa de Campo. Vi samlade ihop 31 km på 2:28, detta var nog det tuffaste passet mentalt under hela lägret. Det var ett ganska tråkigt pass, vi skulle nog ha kört längre på morgonen och ett kortare pass i parken istället.

Lördagen tog vi bilen upp i bergen för att springa en runda på 34 km. Denna rundan var kuperad och jag skulle gissa att medelhöjden på rundan är ca 1600 meter över havet. Det blåste riktigt kallt så mössan och vantarna var riktigt bra att ha. Miljön uppe i bergen är helt underbar och det är oerhört lätt rent mentalt att springa långa pass här uppe. Dagens runda tog 2:42 att avverka. Lite kall och frusen var det bara att hoppa in i bilen och leta sig nerför se slingriga vägarna till El Escorial igen. Eftermiddagspasset blev vile…. Det är ju tävling u morgon.

Söndagen var det fokus på Madrid ½ marathon. Jag har sprungit loppet 2 gånger tidigare och jag vet att banan är riktigt tuff. Det är alltid lite spännande att tävla när man har kört riktigt hårt flera dagar innan loppet. Min känsla är att jag inte har kört lite mycket fart i år eftersom att jag inte kommer att ha min tävlingsdebut lika tidigt i år. Mitt fokus är ju att vara som bäst den 3 juni, förra året gick VM på 100km redan i mitten av april. Starten går och jag försöker att hitta ett behagligt tempo, har lite sällskap i början. Efter 5 km så blir jag ensam, en liten klunga på 3 personer ligger ca 80 meter framför. Tänker lite på om jag ska försöka att höja farten, en jag inser att jag får nog försöka att köra ensam. Km efter km rullar på och jag tycker att jag håller en jämn fart. Vid km 9 är man på banans högsta punkt och det blir lite skönt med lite nerför igen. Jag springer solo hela vägen till målet. Kommer in på en tid som är 70.18 vilket är lite bättre än förra året. Vi joggar ner till bilen och byter om innan vi styr norrut igen. Åter en lunch på hotellrummet innan det blir vila på nytt. Eftermiddagspasset blir som tidigare 17 km rundan med skillnaden att jag efterpasset vill springa lite till…. Fortsätter en extra vända upp i bergen för att jaga lite höjdmeter. Totalt blir passet 25,5 km och 2:10 h.

Måndagen börjar med att känna om man kan komma ur sängen eller inte. Vaderna är helt OK och det finns hopp om att dagen ska rulla på riktigt bra. Vi rensar åter frukost buffén och kvinnan i köket ser lite orolig ut. Vi tar åter bilen upp i bergen för att springa en liknande runda som tidigare. Värdet denna gången är mycket bättre och en del sol kommer också fram. Vi springaer 32 km och 2:33 h. Tror att denna rundan har blivit en av mina nya favoritrundor, tyvärr ligger den kanske lite långt från Mora… Men man kanske kommer hit flera gånger. Lunch på Berger King och vila på hotellet. Tanken inför kvällspasset är att springa en vända på ca 12 km innan vi tar oss an en topptur till det närliggande berget. Totalt blir rundan 23,5 km och 2:17 h. Riktigt kul att få springa en riktig backe på ca 900 höjdmeter men jämn och fin stigning. Det är aldrig helt fel att rulla på ner för de små slingrande stigarna när man springer hem. Konstaterar att framsida av lår är helt OK tränade eftersom att jag inte fick någon träningsvärk efter detta passet.

Tisdag är våran resdag hem igen. Vi hade beställt frukost till kl 07.00 och larmet på klockan var ställt till 06:45. Klockan ringer enligt planerat. Jag börjar plocka på mig lite kläder. Då ringer telefonen på rummet…. Första tanken är att de ringer och meddelar att vi får kommer ner till frukosten. Jag svarar och i andra änden är det en man som presenterar sig och meddelar att det är dags för dopingkontroll. Kan bara konstatera att våran plan är att åka från hotellet om 30 min och dess innan äta frukost. Nu hade jag/vi dock sådan tur att jag inte hade klarat av alla morgonsysslor ännu. Jag packar ihop det sista och klär på mig och springer ner till killen som väntar i receptionen. Han beklagar att han väckte mig samt förklarar sitt uppdrag. Jag meddelar att vi hade tänkt att åka från hotellet om 30 minuter för att flyga hem. Efter pappersfixande så pinkar jag i muggen och fixar det sista pappersarbetet. Båda jag och kontrollanten konstaterar att vi har satt nytt pers på ett dopingtest, 16 min från kallelse till avslutat uppdrag. Äter lite frukost innan jag kör till flyet för vidare transport hem till Mora.
Nu blir det att köra en lite lugnare vecka hemma i Mora.
Summering av träningarna
3:35 h a 44,82 km
1:23 h a 17,39 km
1:27 h a 18,37 km
2:28 h a 31,02 km
2:42 h a 34,67 km
1:10 h a 21,1 km
0:30 h a 5 km (uppvärmning, mm)
2:10 h a 25,52 km
2:33 h a 31,81 km
2:17 h a 23,52 km

Tävling | 2013-01-25 08:48 | Kommentarer

Efter comrades blir det att lägga om fokus från asfalt till terräng och backe. Kommer i slutet av juli at göra min sjunde start i Swiss alpine marathon… Men SM på 100 KM är ju samtidigt…. Synd. Jag hade jättegärna sprungit SM i Stockholm, tror att det kommer bli ett jätteroligt arrangemang med mycket folk både på startlinjen och på sidan om. Efter förra årets UTMB så bestämde jag mig ganska fort att jag vill springa detta loppet en gång till, och nu hela banan. För att kunna prestera på 168 KM och 9600 höjdmeter och en segrar tid på ca 21 timmar kräver lite förberedelse. Tanken är att precis som förra året att använda swiss alpine veckan som en del i denna uppladdningen. Kommer även att vara på ett läger i Davos i slutet av juni (Detta läger finns det möjlighet att följa med på via Sport Support Center). Under lägerveckan kommer det att bli många fina backpass och långa turer på topparna runt Davos. Det blir fjärde gången som vi kör detta lägret. Direkt efter lägret i Davos så kommer jag att dra till Chamonix för att ännu en gång provspringa hela UTMB banan. Förra åter var denna provspringningen något av höjdpunkten i träningsväg.

Skickar med 2 filmer om 2 riktigt härliga lopp.

See video
See video
Tävling | 2013-01-21 14:19 | Kommentarer

I början av juni är det dags för att av säsongens stora mål , comrades. Detta är nog världens mest prestigefyllda ultramarathon med 18.000 startande. Det första loppet gick redan 1921 (http://www.comrades.com/History/The-First-Race.aspx ) . Att få äran att vara en av de startande är stort.
Det är bara att titta på denna videon så reser sig nackhåren.. (jag syns 1.13 in i filmen) http://www.youtube.com/watch?v=GGcK8DSc0-M
Vill dit igen, och igen och igen… Stämningen i starten är helt fantastisk, sången, folket, helt otroligt. Den ger träningsmotivation i minst ett år till.
Jag kommer som tidigare år att representera ett sydafrikansk team Nedbank. Det är inget dåligt team som man igår i. Mer om mina lagkompisar hittar ni här: http://www.nedbankrunningclub.co.za/DisplayLink.aspx?group=About Us&name=Elite Athletes
2011 lyckades jag bli 4:a i loppet, förra året gick inte så bra. Förra året krockade VM på 100KM och Comrades med varandra. Jag fick inte den återhämtningen som krävs samt att jag lyckades bli förkyld i nästa 10 dagar. I år väljer jag att avstå EM på 100KM för att fokusera till 100% på Comrades. Större delen av träningen under våren kommer att vara fokuserat just på asfalt och ganska mycket backe eftersom att det i år up ”up run”.
http://www.comrades.com/History/The-First-Race.aspx
Jag får se om det blir något lopp på hemma planen innan jag drar till Sydafrika. Skulle kanske vara bra att hitta något lopp 2-3 veckor innan. (Gävle ½ maraton eller Göteborgsvarvet)

See video
Tävling | 2013-01-10 18:58 | Kommentarer

Idag blev det en härlig tur runt Orsasjön. Helt OK underlag med endast ett par kortare partier med lite halka. Skönt att få till en längtur i januari med så finns förutsättningar, någon kyla är det ju inta att tala om ännu… Det har även blivit en del fina kvällspass med pannlampa på skoterspår. Riktigt spännande att springa rakt ut i mörka skogen i någon timme. På Senaste pannlampe turen lyckades jag springa på en skördare mitt ute i skogen. Kan bara undra var killen som körde maskinen tänkte när någon är ute och springer långt ute på skogen mitt i vintern med panlampa på skoterspåren.

Kan erkänna att jag börjar längta en den till V11 då jag och familjen drar till Portugal och Monte Gordo med springtime. Barnen har pratat en del som förra årets resa och det ska bli kul för dem att få komma tillbaka till den enorma sandlådan och leka lite.

Årets andra tävling blir kanske Madrid ½ maraton som avgörs samtidigt som jag kommer att vara i Madrid på lite träningsläger i början av april. Har vart i Madrid säkert 10 ggr, de första 7 gångerna som orienterare och de sista 3 som löpare. Det är alltid lika kul att få komma tillbaka till de grymt fina bergen norr om Madrid. Riktigt bra träning inför comrades med riktigt långa och fina asfaltsbackar.

Skickar även med en liten film från lägret i Madrid.

See video
Träning | 2013-01-06 20:46 | Kommentarer

Ska försöka att summera det mest intressanta i träningsväg som jag var med om under 2012.

Den största ändringen i min träning jämfört mot 2011 var att jag skulle springa UTMB ,167 km och 9600 höjdmeter. Detta innebar att mycket fokus hamnade på att jaga höjdmeter under sommaren. Detta innebar att snittfarten på årets träningar blev lite långsammare jämfört med 2011 (4.34 min/km 2011 och 4.41 min/km 2012) Skulle nästan tro att passen som jag inte har sprungit i bergen har varit lite snabbare jämfört mot 2011. Det har även blivit mera löpning i terräng. Skulle tro att jag nu är en starkare löpare jämfört mot tidigare. Tyvärr blev ju New York Marathon inställt så något bevis (för alla tidsfanatiker) på att man har tränat bra har jag inte riktigt. Jag tycker ändå att jag fortfarande har bra fart i kroppen. Några av förra årets träningar som har bitit sig fast i minnet är helt klart de 3 dagar som jag och Torkel ägnade år att provspringa UTMB banan. Och då framför allt första dagen som vi sprang 80 km och klättrade 3500 höjdmeter på 10 timmar. Tankarna som snurrade runt i huvudet när vi satte och käkade middagen i spöregnet på hotellet med halv blöta kläder kanske inte var de mest positiva. Dessa 3 dagar ska definitivt göras om i sommar igen!! Jag har även tränat en hel del med stavar i händerna eftersom att jag valde att springa med stavar i UTMB. Detta var lite annorlunda i början, men efter några pass så kända jag att jag fick riktigt bra utväxling på att kunna lägga på armarna i uppförbackarna.

Ett annat träningspass som var lite speciellt var nattpasset som jag körde en höstnatt. Sprang ut på en 5 milare vid 22 tiden . Detta för att testa lite utrustning inför UTMB. Valde att springa rakt ut i den mörkaste skogen på små stigar. Kom tillbaka till bebyggelsen vid 2.30 tiden på natten. Lyckades även möte lite folk innan jag lyckades smita in hemma igen, undrar fortfarande vad de tänkte som såg en löpare vid den tidpunkten… Fast man är kanske inte så anonym i Mora.

Lyckades hålla min skadefri hela 2012 så mycket alternativ träning blev det inte, att köra alternativt i förebyggande syfte är inte riktigt min stil. Man blir bra på det man tränar…

Fakta om min Löpträning 2012 vs 2011. (OBS endast löpning)

2012
Totalt tid:32292 min / 22d 10:12:10
Total sträcka:6896,28 km
Antal träningspass:354
Antal dagar med träning:277
Snitt sträcka per vecka: 127,71 km
Snitthastighet:12,81 km/h,4:41 min/km

2011
Totalt tid: 29608 min / 20d 13:27:34
Total sträcka:6494,47 km
Antal träningspass:337
Antal dagar med träning:270
Snitt sträcka per vecka: 122,54 km
Snitthastighet:13,16 km/h,4:34 min/km

Återkommer snart med del 2 i min tävlingplanering.
Fick i veckan ett tråkigt besked att arrangörerna av VM på 100km i Syd Korea tyvärr har ekonomiska problem och de har meddelat att de inte kan arrangera VM. Det pågår nu en jagt efter en ny arrangör. Återstår att se hur detta slutar.

(Zandra har tagit över datorn: jag håller tummarna för att det inte blir något VM för jag tycker Jonas skall springa en annan tävling istället som ger mig något, en resa till en god vän)

Tävling | 2012-12-21 08:35 | Kommentarer

Nu börjar planen för 2013 bli klar. Jag kommer att presentera delar av planen här.

I år så kommer det att bli tävling premiär redan i början av februari i Frankrike (Britain). http://www.trail-glazig.com Denna tävling kan nog mera ses som en del i träningen inför den kommande säsongen. Ett litet skönt avbrott i vinterträningen och något kul att sikta på under kalla januari dagar. Loppet består av 2 delar. Den första delen är 18 km och den springer man på lördag kväll med panlampa. Del 2 startat på söndag morgon och den är 43 km, lite oklart om det är jaktstart på söndagen eller om alla startar samtigigt på nytt och det är den sammanlagda tiden som gäller. Kommer att springa detta loppen tillsammans med våra franska kompisar i ASICS Trail France. Vi kommer att bli 4 svenskar som hänger på ner till loppet, 3 springer och en support.

En film från förra årets lopp.
http://www.dailymotion.com/video/xtnatn_film-glazig-2012-coureurs_sport

Tävling | 2012-12-03 20:23 | Kommentarer

Ska försöka att göra en liten säsongs sammanfattning på tävlingarna som jag har sprungit i år. (En om träningen kommer när året är slut) Inför säsongen så hade jag 3 stora mål, VM 100KM, Comrades 89KM och UTMB 167KM. Jag visste att det tuffaste skulle vara med perioden mellan VM i mitten av april och Comrades i början av juni. Årets Swiss alpine marathon 78KM skulle bli en del i uppladdningen till höstens stora mål UTMB.

Dagarna innan VM hade jag och Peter Fredricson funderat ut en plan på hur vi skulle lägga upp loppet. Vi skulle sikta på en sluttid på 6.41 vilket skulle vara samma tid som mitt svenska rekord är på. Vi valde att dela upp loppet i tre delar. Km 0-40 skulle gå i 3.56 fart, km 40-70 i 3.59 fart och 70-100 i 4.03 fart. Efter att analyserat mina tidigare lopp så tyckte vi att detta var en rimlig formel…
Loppet gick helt fantastiskt och jag krossade mitt tidigare svenska rekord med tiden 6:28:58!

Lite passertider från loppet:
20km 20,00 1:17:53 3'53" min/Km 1:17:53 3'53" min/Km
40km 40,00 2:35:52 3'53" min/Km 1:17:59 3'53" min/Km
60km 60,00 3:54:38 3'54" min/Km 1:18:47 3'56" min/Km
80km 80,00 5:11:53 3'53" min/Km 1:17:15 3'51" min/Km
100km100,00 6:28:58 3'53" min/Km 1:17:06 3'51" min/Km

Jag brukar vila nästan en vecka efter mina långa tävlingar, så även denna gången. Började att träna lite innan jag lyckades bli superförkyld. Förkylningen satte nästa i kroppen i 10 dagar, ingen optimal uppladdning när tiden redan från början är knapp mellan VM och Comrades. Lyckades bara träna riktigt i knappt en vecka innan det var dags att åka till Sydafrika. Jag tycker att träningen hade rullat på riktigt bra fram till VM och förhoppningen var att de 3 veckorna utan träning inte skulle påverka mig så mycket.

I år var Comrades ett ”down-run” vilket innebär att man springer mycket nerför. Mina lår var helt slut redan efter 40km. Hade planer på att kliva av vid 60km, men Nedbank supporten som jag hade sa att jag bara skulle fortsätta och springa och njuta av dagen. Sagt och gjort. Tyvärr gick det inte att springa i nerförsbackarna…. Fick gå. Lyckan var när det kom en uppförsbacke så att framsida av låren fick vila lite.

Efter Comrades var det dags för Swiss Alpine. Att ha lyckats vinna loppet 5 gånger tidigare sätter ju en viss press på mig när man ska springa. Tanken i år var att inte släppa så mycket på träningen innan utan mera ta loppet som en del i uppladdningen till höstens stora mål UTMB. Eftersom att Swiss Apline banan passar mig som handsken så lyckades jag vinna även i år. Hade bra flyt i hela loppet även om jag var lite segare i uppförsbacken jämfört mot tidigare år.

Nästa tävling var UTMB med start och mål i Chamonix. 167 km och 9600 höjdmeter var planen. Jag och Torkel hade tidigare under sommaren provsprungit hela banan uppdelat på 3 dagar. Kan säga att efter första dagen när man la sig på sängen efter 80 km och över 10 timmars löpning så funderade man på vad man har gett sig in på. Just då kändes det helt sjukt att man skulle springa 87 km till. Vi bara skrattade åt det hela. Torkel som hade lite UTMB planer innan provspringningen meddelade att jag med alla medel skulle hindra honom för att någonsin starta i UTMB. (Vet inte om han fortfarande är inne på samma linje)

Tävlingen kom och jag och min support bestående av Peter F och Torkel S begav oss till Chamonix för att börja ladda upp inför tävlingen. Tyvärr blev det kasst väder med 40 cm snö i ett pass som vi skulle passera och arrangören beslöt att göra om banan morgonen innan det att starten skulle gå. Vi fick beskedet att banan skulle bli minst 100 km och 5000 höjdmeter. Det var med lite blandade känslor som jag konstaterade att det som man har tränat för hela året inte riktigt blir av. Men å andra sidan så blir banan närmare det som jag vet att jag är riktigt bra på. Tillslut gick starten på en banan som blev 110 km och 5600 höjdmeter. Starten gick 18.30 och strax efter 19.00 fick man starta pannlampan. Värdet bjöd på allt från spöregn, dimma, snö, och kanske lite uppehåll. Planen var att inte stressa i uppförsbackarna och att springa lite fortare nerför och på ”platten” och det nu finns någon sådan. Redan efter 15 km så blir jag lite ensam, en klunga på lite löpare har gått ifrån och jag ligger en liten bit efter dessa. Jag får nästan springa hela tävlingen ensam. Blir trött i den sista tuffa uppförsbacken men jag lyckas ändå hålla ihop loppet och jag slutar på en mycket fin andra plats. Riktigt skönt att få springa ifrån så många bergsspeciallister och att få visa att man bemästrar alla typer av underlag och längder. Har nu anmält mig till 2013 års tävling och då vill jag springa hela banan.
Jag brukar försöka att springa en mara varje år. I år var det New York som gällde. Träningen efter UTMB gick riktigt bra och jag kände mig i riktigt bra form. Men som vi vet så blev det inget New York i år. Riktigt synd att de inte ställde in innan vi åkte, då hade jag nog orkat att ladda om till någon annan mara i södra Europa innan nyår. Tyvärr så blev det inget marathon resultat på mig i år.

Sprang faktiskt ett par tävlingar till också, Madrid ½ marathon i April, Tällberg ½ helgen efter Swiss Alpine marathon och Hässelbyloppet.

VM Silver
Efter målgång UTMB
Swiss Apline Marathon.
Tävling | 2012-10-25 06:36 | Kommentarer

New York
Nu är det inte lång kvar till New York Marathon. Jag och Zandra åket på onsdag och blir borta i en vecka. Ska bli grymt kul upplevelse att åter få springa detta loppet. Det är inte bara loppet att se fram mot. En morgonjogg i Central Park går inte heller av för hackor. Att det börjar bli mörk och kallt här hemma gör bara längtan större.

Tycket att träningen under en längre tid har fungerat riktigt bra. Var ner och sprang Hässelbyloppet för att få in lite fart i benen, jag har även sprungit ett intervallpass (eller vad man kan kalla det) 3st*3km med joggvila i 850 meter på strax över 4.20 fart. Tycker att benen kanske var lite sega på farten men återhämtningen var riktigt bra. Förra veckan blev den nästan 19 mil inklusive ett Natt-KM i orientering. Nu gäller det att försöka att minska lite på träningen. Skulle gissa att jag kommer att försöka att få till något fartpass till innan vi åket till New York Marathon.

Taktiken i loppet…. Konstaterade att sist jag sprang så hade jag en tid på 2.23 vilket gav min en fin 23 plats. Tycket inte att jag är sämre nu, snarare bättre. Planen kommer troligen att bli att försöka att göra 2 jämna halvor. Första på 70…..

Min första mara i New York 2004. Min tid var 2.36
Tävling | 2012-10-02 19:20 | Kommentarer

Jag lyckades att sätta ett nytt pers på Lidingöloppet i helgen. Det lovar ju gott inför höstens sista utmaning, New York Marathon. Måste erkänna att någon större fokus var inte lagd på årets upplaga av LL, trots detta så gick det ju riktigt bra. Jag har sprungit mycket stig och kupering hela sommaren. Det har inte blivit så många pass i riktigt hög fart. Det enda snabba passet är egentligen bara Tällberg halvmarathon i början av augusti. Var lite osäker på om det skulle finnas någon fart i benen som skulle räckan någonstans. Dessutom var det ju bara 4 veckor sedan jag sprang UTMB i Chamonix. Starten gick och det gällde bara att gilla läget och försöka att köra på. Blev ganska ensam tidigt i loppet och jag fick göra mitt eget lopp i stort sett från km 4. Planen var att inte springa på så hårt i uppförsbackarna och istället springa fort nerför och på platten. Tycker att min plan gick ganska bra. På sista delen av loppet fick jag springa om en del löpare och precis när det roliga började så möttes jag av målgärdet. Lyckades bli 10:a
Nu är det full focus på New York Marathon. Ska nu växla över till att köra mera asfalt och försöka att köra något pass i lite högre fart.

Träning | 2012-09-12 20:27 | Kommentarer

Det har nu gått över en vecka sedan man gick i mål. Det känns lite tomt nu när det som man har tränat för ända sedan man gick i mål på comrades i början på juli har varit. Det är ju ändå 2 tävlingar kvar i år, Lidingöloppet och New York marathon. Ska försöka att börja fokusera på dessa loppen nu och då kanske New York i synnerhet. kämpa på.
Hittade en film från UTMB loppet som ni måste titta på. Jag längtar redan till nästa år. Då vill jag springa hela loppet på 168 km och 9600 höjdmeter!!!

efter målgången.
Torkel och Peter som var med och supportade under loppet. Tackar för den hjälpen.
Prisutdelningen.
See video
Tävling | 2012-08-28 12:39 | Kommentarer

Nu är alla förberedelser gjorda och väskan är packad. I morgon så är jag på plats i Chamonix för att delta i årets stora äventyr. All träning har fungerat som planerat under en lång tid och det finns inget att skylla på. Har kollat in lite väderprognoser för helgen och det verkar bli ganska kallt och en del regn (kanske snö på topparna). Tur att man kommer från Sverige så att man är van vid snö och kyla.
Starten går på fredag kväll och jag planerar att springa i 21-24 timmar. Ni kommer att kunna följa loppet på arrangörens hemsida. Här kommer det att finnas både TV sändning samt GPS tracking av löparna i täten. Det kommer att dela ut GPS enheter till de första löparna när man har sprungit i några timmar. Ni kan sedan följa dessa löpare på en karta via webben! Grymt spännande.

http://www.ultratrailmb.com/page/128/Suivi%20online.html

Kolla in dessa filmer.
http://www.ultratrailmb.com/page/105/Get_ready_for....html

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/asics/pressrelease/view/jonas-buu...

på toppen.
Träning | 2012-08-09 19:21 | Kommentarer

Natten tills idag var jag ute på ett långpass med min pannlampa. Hade lite ångest innan jag sprang ut i den mörka dalaskogen. Planen var att springa stig längs siljansleden runt några fäbodar och sedan åter till hem till Mora. Tanken var att försöka att få ihop ca 50 km eller 4-5 timmar. Ville testa lampan och välja ögonen med att springa i pannlampansljus. Starten på UTMB är på kvällen och man måste springa hela första natten med pannlampa.
Knöt på mig skorna kl 22 och begav mig iväg. Lite nervöst var det allt. Sprang väg de första 3 km innan jag tillslut vek in i skogen. Stigen är ganska stor i början och det går riktigt bra. Efter 1 timme är jag uppe på det första berget och nu har den stora stigen övergått till en liten stenig stig med mycket gräs och ljung. Lite svårt att se fötterna på grund av all vegetation. Kommer ut på ett hygge och den blir ännu svårare att se stigen på grund av allt gräs. Lyckas lokalisera några orangemålade träd som markerar siljansleden och min färd fortsätter mot nästa topp som är Norra Garberg. Väl framme i fäboden har kockan passerat midnatt med en halvtimme. Månen tittar fram och gör det genast lite trevligare. De enda djuren som jag har stött på är några fåglar, men inga större djur. Tycker att spänningen har avtagit och rädslan för mörkret är borta. Bestämmer mig för att vika av från siljansleden och ta grusvägen ner till Läde. Skönt att få springa lite fortare en bit. Det börjar bli kallt och jag får stanna och plocka på mig min extra jacka. Nu dör även min GPS klocka, hinner precis de att jag har sprungit i 32 km och 2 tim och 54 min. Startar min app på telefonen för att logga den sista biten hem.
Från Läde till Mora springer jag vasaloppsspåret. Denna stigen/vägen är ganska lätt sprungen och kilometrarna rullar på riktigt bra. Kommer in i Mora vid kl 2:20 och springer igenom lite bebyggelse innan jag tillslut kommer hem igen. Lyckas möte en kille på en moped som tittar lite konstigt på mig. Undra vem som tyckte den andra var konstigast?
Totalt blev det 52 km och tiden 4 tim och 30 min. Perfekt.
Skönt att vara hemma och att kunna konstatera att lampan som jag tänker köra UTMB med håller. Lampan fick fortsätta att lysa när jag kom hem för at se hur länge som den lyser. Den slocknade först vid 8 tiden på morgonen och det tycker jag borde räcka med god marginal.

Mitt andra UTMB pass i veckan backträning i Gesunda. Körde med mina stavar för första gången på hemma plan. Jag satte nytt rekord i antalet vändor. Lyckades samla ihop 8 st och en total stigning på 1536 meter. Tyckte att det kändes riktigt bra att köra med stavar och jag är nu helt säker på att detta är ett mycket bra val inför loppet.

Lördagen innehöll lite fartträning i samband med Tällberg halvmarathon. Loppen går ju bara 1 vecka efter swiss alpine och man är alltid lite osäker på hur benen har återhämtat sig efter den prövningen. Efter en lite seg start på loppet så vaknade benen tillslut efter ca 15 km och jag lyckades slå min tid från förra året med 2 minuter! Det var ett rikligt bra form besked.

Resultat:
1 BUUD Jonas IFK Mora FIK 1:11:40
2 LÖFÅS Henrik Uppsala 1:13:36
3 JONASSON Niclas Skövde 1:18:12

http://www.tallbergmarathon.se/

Tävling | 2012-08-01 08:16 | Kommentarer

Efter förra årets seger så var jag lite osäker på om det skulle bli någon sjätte start. Under vintern så blev man grymt sugen på att springa igen och tillslut så anmälde jag mig på nytt. Men focus har ändå legat på VM, Comrades och UTMB.

I år har jag inte släppt lika mycket på tränigen inför loppet som jag har gjort tidigare år. Har tränat på riktigt bra se sista veckorna innan loppet och fick även till några bra träningar i Davos innan loppet. På måndagen sprang jag de sista 38 km av loppen inklusive den tuffaste delen. Tisdagen innehöll 1400 höjdmeter och 3 timmars löpning, onsdagen blev lite lugnare med 1 timmes löpning. Torsdagen var det en vandring med familjen utmed banan som gällde och fredagen var det vila som gällde. Detta upplägget var klart tuffare jämfört mot tidigare år.

Starten går kl 7.00 på morgonen från friidrottsbanan i Davos. Vi hade ordnat en lägenhet med bästa läge, ca 100 meter från starten!!! Perfekt att kunna sitta på balkongen och se hur stadion fylls med folk på morgonen. Efter lite hälsande på massa trevliga mäniskor och lite fotografering var det åter dags att krypa in i startfållan. Kände mig inte det minsta nervös, ska bara bli grymt kul att få komma igång. Väder prognosen för tävlingsdagen hade lovar regn och åska. Vi fick några droppar på oss redan när vi lämnade lägenheten på morgonen, men den slutade ganska omgående. Jag hade skickat en jacka med Zandra som skulle supporta mig längs vägen. Den supporten som jag fick i år kan nog bara de andra deltagarna drömma om…. Zandra ingick i v.i.p och foto gruppen. Detta innebar att hon fick åka i arrangörens fordon som följde täten. Hon fanns på plats på många ställen fram till Bergün där stigningen övergår till grusväg och senare stig. Från Bergün till Kerschhütte fick hon flyga helikopter! Hon fick även flyga till Sertig Pass och sedan ner till målet. Tackar för det!!!

Planen var att inte vara så aktiv i täten i början utan låta de andra sköta farthållningen. Det brukar ofta gå ganska fort i början och så även i år. De 3 första milen gick på under 2 timmar. Tyckte att jag fick jobba på en del för att komma ner till Filisür. Antar att de andra också tyckte att det kändes lite i benen. Mellan Filisür och Bergün hade arrangören ändrat på banan lite eftersom att regnet hade spolat bort delar av stigen. I år fick vi springa asfaltsvägen hela vägen upp till Bergün vilket gör att man ”missar” ca 200 höjdmeter. Denna justeringen av banan gör inte mig något utan jag tycker att det var ganska skönt att få springa lite väg.

I Bergün plockade jag på mig mitt vätskebälte som jag brukar ha med mig över bergen för att kunna dricka när det passar mig. Valde även att inta ta med mig jackan vid detta tillfället. Den norska killen som stod för farthållningen i början hade blivit trött nu och han valde att kliva av. Vi var nu 3 löpare kvar i täten, en ryss och bergslöpare från Schweiz och jag. Schweizaren var grymt stark i backarna och han sprang hela vägen upp till Kerschhütte. Ryssen var också ganska bra uppförslöpare. Jag valde att gå en hel del och springa där det lurat lite minder. Jag hade märkt i de nedförsbackarna som vi tidigare hade sprungit i att de andra inte var så snabba. Vid förta toppen var jag kanske 1 min efter. Tyckte att jag hade ganska bra koll på loppet ändå. Direkt när det går nerför så kommer jag ifatt schweizaren som verkar ta det riktigt lugnt. Det visar sig senare att även han väljer att bryta loppet. Ryssen kommer jag ifatt efter ca 1,5 km efter toppen. Lägger mig i rygg och väntar lite eftersom att han ändå verkade ganska stark i den förra backen. Efter ett tag så frågar han mig om jag har något socker eller energi….. Då tyckte jag att det var dags att höja farten lite och lämna han på fjället. Nu börjar det även att spöregna och blåsa, hör även åskan i bergen och jag undrar lite hur det har gått med Zandras helikopter flygningar. Det börjar bli kallt och blött. Tittar bak lite för att se om jag kan se de andra löparna. Ryssen ser jag en bit bakom men ingen mera löpare. Här kan man se säkert 5 minuter bak, men det är bara ryssen som finns där. Skönt.

På toppen vid Sertig pass viss Zandra med lite dricka och min jacka. Väljer dock inte att plocka på mig jacken även fast det spöregnar och är iskallt. Direkt efter toppen slutar det att blåsa och regnat avtar. Tar det lite lugnare i nerförsbacken i år. Förra året så rasade jag och slog mig. Försöker att titta efter ryssen en bir ner men jag kan inte se honom. Det rullar på riktigt bra och benen känns riktigt bra. Kollar lite på GPSen och kan se att jag håller en riktigt bra fart och att det inte finns någon chans att någon ska komma ifatt. Åter så lyckas jag vara först in på löparbanan i Davos, riktigt skön känsla.

Min GPS logg från loppet.
http://connect.garmin.com/activity/204774020

http://www.swissalpine.ch/cms/index.php?aid=1008

Lite 5 km tider från loppet:
Intervall Tid Distans Höjdstigning Höjdförlust Medeltempo
1 19:25.9 5.00 35 18 03:53
2 19:40.1 5.00 43 84 03:56
3 23:15.3 5.00 288 128 04:39
4 17:13.7 5.00 297 579 03:27
5 20:21.0 5.00 316 476 04:04
6 19:09.1 5.00 81 287 03:50
7 22:33.2 5.00 203 24 04:31
8 25:13.7 5.00 386 108 05:03
9 26:25.5 5.00 314 22 05:17
10 42:59.0 5.00 729 6 08:36
11 32:01.6 5.00 265 195 06:24
12 29:24.2 5.00 164 577 05:53
13 19:01.6 5.00 10 323 03:48
14 20:31.0 5.00 142 331 04:06
15 19:42.0 5.00 94 210 03:56
16 :32.8 0.11 0 0 04:52
Sammanfattning 5:57:29.6 75.11 3,369 3,368 04:46

Träning | 2012-07-07 19:22 | Kommentarer

Åkte till Davos för att få springa lite backar och få lite höghöjdsträning inför sommarens och höstens drabbningar. Total så var jag borta i 10 dagar fördelat på en vecka i Davos och 3 dagar i/på UTBM banan runt Mount Blanc med start och mål i Chamonix.

Träningen rullade på ganska bra i Davos. Fick till några fina långturer och många höjdmeter. Vädret var ganska skiftande med allt från ett par grader varmt med regn och 25 grader och sol. Veckans höjdare är banbesiktningen av swissalpine banan från Bergün till målet (38 km) med lunch stopp uppe i Kerschhütte. Det var ganska mycket snö kvar i bergen i år och vi fick springa en hel del i snö och smältvatten på den högalpina delen. Jag är ytterst tveksam till att all denna snö och vatten kommer att försvinna innan det är dags för loppet den sista helgen i juli. Skulle tro att det var 4 meter snö precis innan toppen vid Sertig pass. Det positiva var att det även var snö på stenblocks terrängen vilket gjorde att man bara gled fram över alla stora och besvärliga stenar. Övernattningen uppe i Jakobshorn är en annan höjdare som måste göras. Att på kvällen springa/gå de 1000 höjdmetrarna från Davos upp till toppstationen för att sedan bli serverad middag med en underbar utsikt. På morgonen får man möta solen i sluttningen ner mot Sertig Dörfi är inte helt fel.

Efter veckan i Davos få åkte jag och Torkel till Chamonix för att provspringa UTMB banan inför höstens stora utmaning. Planen var att dela upp sträckan i 3 delar. Vi ska bära med oss den obligatoriska packningen som jag måste ha med mig under tävlingen + lite kläder så att vi kan gå och äta på restaurangen på hotellen där vi skulle bo.

Första etappen var mellan Chamonix och Courmayer 77 km och 4249 höjdmeter.

Andra mellan Courmayer och Champex-Lac 45 km och 2658 höjdmeter.

Tredje etappen mellan Champex-Lac och Chamonix 46km och 2711 höjdmeter.

Dag 1 var den klart tuffaste. Det var mycket tuffare backan än vad jag hade väntat mig. Backarna här var gångbackar. På Swissalpine så kan man springa på stora delar av den backen som finns där. Här var det som det brantaste partiet av den stigningen i en timme!! Dag ett kan sammanfattas som följande. Gång i backe med mindre inslag av löpning. På kvällen började man så smått att fundera på vad man har gett sig in på. Går det verkligen att springa/gå hela denna banan i ett svep? Just då verkade det helt sjukt att folk gör detta år efter år och att alla som vill göra detta inte ens får plats i startlistan. Vi avslutade dagen med en riktig italiensk middag men flera tallrikar och pizza. Att även se EM finalen i Italien var inte helt fel. Lite tur för våran nattsömn att Spanien vann….

Dag 2. Spöregn direkt på morgonen och åskan som mullrade i bergen. Att direkt börja med en backe på nästan 1000 höjdmeter gjorde inte saken bättre. Vi klättrade upp och upp och upp innan åskan till slut försvann lagom tills det att vi passerade trädgränsen. Tyvärr regnade det en del fortfarande. Lagom till lunch blev det lite bättre väder och vi kunde se de höga topparna på vår vänstra sida. Grymt… Efter lunchen var det åter en topp som skulle bestigas för att få komma in i Schweiz. Fick lite rapport från mötande vandrare att en bro var borta. Väl framme vid den försvunna bron var det bara att vada över smältvattnet. Vi fortsatte upp på sluttningen och det började åter regna. Stannade och plockade på oss regnjackan. Regnet övergår i hagel. Det riktigt svider på låren när haglet träffar, Torkel som är först bara nöter på framåt. Haglet ökar och vi närmas oss toppen. Vi stannar i 10 sek på toppen innan vi börjar springa neråt. Det är nu vitt på backen av allt hagel. En riktigt skön springbacke ner gör att vi ganska fort kommer ifrån det värsta vädret och haglet övergår i regn. Väl nere i dalgången så spöregnar det åter och vi tar lite skydd i ett garage för att titta lite på de totalt genomblöta kartorna. Lyckas pyssla ihop dem och få in de i plastfickan. Vi fortsätter fram i dalgången innan vi kommer till dagens sista stigning upp till Champex-Lac. Väl inne på hotellet så var alla mina extra kläder genomblöta och jag fick torka den i hårfönen innan vi kunde gå ner till matsalen för att fylla på depåerna. Sammanfattning av dagen, en riktigt blöt men ändå ganska snäll etapp.

Dag 3. Eftersom att vi hade en buss som vi skulle åka med från Chamonix så var det en ganska tidig start på dagen. Kläderna som vi hade fått hänga inne i hotellets pannrum hade knappt torkat. Fick även här ta till hårfönen för att mina shorts skulle bli helt torra. Vi kom iväg runt kl 7.00 och det var ganska skönt att ha lite extra tid på sig idag. Vädret var bättre och dagen började dessutom med ett lite flackare parti. Benen var ganska sega nu och vi gick i alla lite längre och brantare backar. Dagens första stigning började bra med en långt segt motlut som till slut övergick i en riktigt tvär vägg. Stigen blev mindre och stenarna som man skulle klättra runt större. Riktigt brant blev den innan vi tillslut nådde dagens första topp. Andra backen upp fick vi göra en liten annan väg upp jämfört med UTMB banan efter som att stigen var avstängd. Stigen som banan går efter gick lite på skrå upp för sluttningen i början. Stigen som vi fick ta gick rakt upp, fick nästan klättra på alla fyra i det hala gräset för att komma upp de 500 höjdmetrarn innan stigarna förenades och vi åter kom ut på rätt stig. Nu började en ganska fin nerförsbacke som åter tog oss in i Frankrike. Innan den sista backen var planen att vi skulle försöka att få i oss lite lunch, men vi har lite för tidigt ute och inga hade mat på menyn ännu. Fick bli en snickers och en cola innan vi tar oss ann den sista backen. En bit upp i backen möter vi på en stenbock som hälsar oss välkommen upp på berget. Även denna ”kullen” var brant i början och lite mindre brant de sista 100 höjdmetrarna. Riktigt skönt att vara på den sista toppen och nu bara kunna rulla ner till Chamonix. Sista backen ner innehöll även några delar med ganska branta delar innan stigen blev grusväg och det gick att rulla på rikligt fort de sista km. Det var riktigt skönt att komman ner till målet för våra 3 dagars rekognosering.

Sammanfattning av banan. Backarna var brantare än vad jag trodde. Innan vår runda hade jag inga planer på att köra med stavar, nu är jag ganska säker på att jag kommer att köra med stavar. Det var bra att få testa igenom utrustningen för att se vad som fungerar och vad som kan behöva justeras. En sak är säker, jag kommer att springa i mina ASICS GEL-FUJI RACER. Greppet på stora delar av underlaget var riktigt bra. Det var en del leriga partier som vi passerade där jag trodde att det skulle vara halt, men icke. Riktigt nöjd med den skon.

Swiss Alpine
http://www.swissalpine.ch/cms/index.php

Ultra-Trail du Mont-Blanc®
http://www.ultratrailmb.com/

Eurosportsändning från förra årets UTMB
http://www.dailymotion.com/video/xl5ocd_utmb-2011-by-eurosport-in-englis...

Banbesiktning i Davos
Banbesiktning i Davos
Lunch
Fint sällskap på sista berget.
Träning | 2012-06-17 20:24 | Kommentarer

I dag ”råkade” det bli ett långpass. Bestämde mig när jag satt och käkade frukost att jag skulle springa en runda som jag sprang för några år sedan. Kommer inte riktigt ihåg hur lång den var när jag bestämde mig för att springa ut, fyllde upp vätskeryggan med vatten, plockade med mig telefonen och snörade på mig mina GEL-FUJI RACER (min nya favoritsko i terräng) och stack iväg. Rundan följer siljansleden och vasaloppsleden till större delen. Eftersom att jag sprang hemifrån så blev det ett par kilometer asfalt i början och på slutet, annars så består hela rundan av små stigar fram till Hökberg och lite större stigar därifrån ner Hemus. Kroppen börjar äntligen komma igen efter svackan som den befann sig i samband med Comrades. Det var riktigt skönt att rulla på km efter km på stig. Tyvärr kanske inte vädret vad det bästa för att njutningen skulle vara total. Regn den första timmen, sol den andra, regn timme 3 som avslutades med en störtskur, uppehåll timme 4 och sol på slutet. Jackan åkte på och av några gånger. Drar till Davos nästa vecka så det kan vara bra att få till ett bra långpass innan man kommer dit.
Det hela slutade med ett pass på 57 km och strax över 5 timmar och en stigning på 900 meter. ( http://connect.garmin.com/activity/189999710 )Ska försöka att träna på ganska bra till veckan också. Eventuellt kanske det även blir en start på midsommarafton i Orsakajten och då 14 km.
Skickar med lite bilder från dagens träning.

Dalahäst
Utsikt från Norra Garberg
Bro passage
Spöregn i Hökberg
Träning | 2012-06-12 14:03 | Kommentarer

Har så smått kunnat börja springa lite igen på mina ben. Kommer knappt ihåg när jag hade sådan träningsvärk senast, kanske efter mitt första swiss alpine. Att springa en mara med kramp i framsida lår kanske inte är att rekommendera, men vad gör man inte för att slippa förnedra sig totalt men en DNF i resultatlistan. Det blir ett nytt försök nästa år igen (hoppas jag). Fick i alla fall plocka med min medalj från förra året.
Nästa projekt som står på tur är årets höghöjdsläger i Davos (http://www.sportsupportcenter.com/node/313). Kommer att åka ner på midsommardagen och bli borta i 10 dagar. Första veckan kommer jag att vara i Davos och sedan drar jag till Chamonix för att reka banan inför UTMB (Ultra-Trail du Mont-Blanc) (http://www.ultratrailmb.com/accueil.php). Jag har skrivit lite om detta loppet tidigare, men här kommer de viktigaste sakerna igen.
Längd 168 km
Stigning 9600 meter
Maxtid 46 timmar
Segrartid ca 21-22 timmar
Startande 2300 st (loppet har max antal deltagare)
UTMB på Eurosport 2011 http://www.dailymotion.com/video/xl5ocd_utmb-2011-by-eurosport-in-englis...

Träningen framöver kommer att bli mycket fokus på backe och skogslöpning.

Medaljen
Träningsvy
Träningssällskap.
Träningsvy
Comrades | 2012-05-28 18:34 | Kommentarer

De 2 sista veckorna har inte varit riktigt som jag har planerat. Fick ont i halsen med en efterföljande förkylning. Förkylningen övergick i pollen problem med rinnande näsa och stickande ögon. Jag har bara lyckats att genomföra ett par pass den senaste tiden. Planen hade annars varit att försöka att få in lite mera fart i träningen, men nu blev det inte så. Det är fortfarande ganska tjockt i näsan bitvis.
Nu är det bara att gilla läget och köra efter de nya förutsättningar som har uppstått. Det är i alla fall ingen pollen i Durban.
I morgon går tåget till Arlanda för att sedan flyga via Zürich, Johannesburg och vidare till Durban. En resa på 24 timmar dörr till dörr. Planen är att springa en lite kvälls runda längs stranden när jag har kommit ner. Det gäller dock att vara inne på hotellet innan det blir mörkt. Durban är inte den säkraste platsen att vara på och framför allt på stranden efter skymning.
Ni som vill följa loppet kommer säkert att hitta en länk till tv sändningen på www.comrades.com
Nu kör vi!!!

See video