Toppningsfas

Jag har börjat skära ner så smått på träningsmängden nu. Vilket i och för sig inte säger tokmycket. I förrgår ett smaskigt nittiminuters löpbandspass där andra halvan bestod av brant och konstant klättring. Grundregeln när man närmar sig prioriterade lopp är ju att den träning som görs successivt ska bli mer och mer tävlingslik. Gårdagens långsimning på 4.6 kilometer i öppet vatten faller också in i den här kategorin; en lugn tur längs klipporna bort till Gårda bryggas strand och tillbaka. Flytet i simningen är kvar och jag känner mig grymt stark i vattnet.

Dagens pass är mer av överfartskaraktär. Känner mig lite småtrött men ger mig ut på kroken i den tryckande middagsvärmen. Himlen är gråmulen, det har just slutat regna och det är riktigt fuktigt och varmt. Jag kör ett uppvärmningsvarv i 5:30-tempo och sedan är det vartannat varv hårt vartannat löst som gäller. Gruset är blött och tungsprunget och det är tufft att skrämma upp farten. Passerar semesterflanerande hundar och barn och biter i varven ut. De snabba 1400-metersvarven stökar jag av i 4:15-4:30-tempo och de långsammare går i 5:30-tempo någonstans. Fyra farthöjningar får räcka idag, sedan hem till en lugn eftermiddag med TdF, Lasagne och ett glas Musella. Eller två.

Imorgon är det en hård dag igen med en dryg timmes backcykling och ett kortare långpass med marafartsinslag. Nästa vecka väntar ytterligare reduktion av träningsmängden och sedan är vi inne i race week. Härligt!