För två år sedan satte Strömstads Mikael Ekvall svenskt rekord med sina 1.02.29 när han sprang VM på halvmaraton i Köpenhamn. För efter att Ekvall i höstas sprang den snabbaste svenska tiden på maraton på 25 år när han gjorde 2.12.07 i Frankfurt maran är siktet inställt mot andra mål än halvmara-VM i år.
Marathon.se fick en intervju med Mikael som efter 10 veckors träning i Australien i vinter nu är hemma i Strömstad och tränar.

Hur är läget, och hur har din träning sett ut sedan ditt 2.12 lopp i höstas?
– Det är fint, det rullar på bra tycker jag. Direkt efter 2.12-loppet hade jag lite vila, men jag kom igång med träning snabbt när jag väl satte igång. Började med tröskel och backträning för att bygga grund igen, blandat med pass på 8 x 1000 meter. Det var basen i träningen under hela perioden från november till och med januari.
– Sedan i februari växlade jag om till lite mer fart och banlöpning, och då körde jag även någon tävling på kortare distanser. Under hela januari och februari tränade jag i Australien men kom hem i början av mars och då gick träningen tillbaks till grundträningsupplägget jag hade innan banperioden.

Du hade ingen riktigt plan för att köra någon mer konkret tävlingssäsong under vintern?
– Jag tycker det är bra att få ett litet break i träningen och inte bara träna på, så då passar en kortare period eller några lopp bra in i planeringen. Jag hade tänkt kört 5000 meter på bana i den perioden, men jag fick några sjukdagar och jag trodde jag skulle bli pigg efter de tre lugna dagarna men det kändes istället fruktansvärt segt. Jag hade ju kört på ganska tufft, och låg på gränsen, så det blev en lite reaktion på det tror jag.
– Så jag lyssnade på kroppen och vi strök den tävlingen för min egen del, så där blev jag farthållare istället i loppet. Men nån mer uttalad tävlingssäsong hade jag inte inplanerad.

När du säger att du körde på gränsen och till och med nästan ”över”, vad innebar det konkret?
– Om du tänker på mängd hade jag 820 km under januari (reds anmärkning 26 km/dag i snitt under januari), vilket med tanke på att det innehåll tuffa pass också var precis på gränsen. Samtidigt måste man ligga på för att fortsätta utvecklas.

Ja det låter tufft. Nu i helgen var det VM på halvmaraton, och du sprang förra upplagan med svenskt rekord som ditt tidsresultat, var det aldrig aktuellt att du skulle springa i Cardiff?
– Nej, upplägget är att jag vill göra ett bra resultat på ett 10000-meters lopp i början av maj och därefter vill jag springa bra på Göteborgs Varvet. Visst hade det varit kul att springa VM på halvmaraton, men jag tycker den plan jag har nu blir bättre i år.

Om vi går tillbaks till ditt 2.12.07 i höstas i Frankfurt, så kom OS kvalgränsen kort efter ditt lopp, och gränsen sattes till 2.12.00. Du hade alltså bara 7 sekunder långsammare tid, hur ser det ut med OS egentligen för din del?
– Målet är att jag vill ta mig till OS i Rio. Vi har haft en dialog med SOK, och dom verkar i alla fall intresserade av mig men helst hade dom sett ett lopp till på maratondistansen för att visa stabilitet. Men jag tycker det blir för tight med en mara till under våren och det blir inte bra för mig långsiktigt.
– Så mitt mål är att visa bra form på 10000 meter och på Varvet och det hoppas jag kan ta mig till Rio. Jag tror mitt upplägg med mer fart och bana nu på våren och sen en ny mara-träningsperiod mot OS maran blir det bästa för mig för att kunna prestera bra på OS.

Har du fått några tider att utgå från när det gäller det kortare distanserna?
– Nej inga konkreta tider, utan det blir helt enkelt prestera så bra jag kan på vårens 10000 meters lopp och på Varvet.

Kommer du att springa EM i sommar även om vårens resultat ger dig en OS biljett?
– Ja, det har varit min tanke hela tiden att jag ska springa EM i sommar på halvmaraton distansen. EM kommer bra tycker jag både utifrån hur jag skulle kunna prestera där i maratonträningen och som ett led mot maran i OS. Så EM på halvmaran hoppas jag definitivt det blir i sommar.

Nu är du hemma i Sverige, och åker snart över till USA, kan du berätta lite kort och konkret hur din påskhelg såg ut träningsmässigt?
– På påskafton blev det 8 x 1000 meter, där jag har 1 minuts mycket lugn jogg som vila. Fartmässigt ligger jag på mellan 2.55-3.00 på sex av intervallerna, men sen på femte och sjunde intervallerna trycker jag på mer och då vill jag helst ha under 2.50.
– Sen dagen efter hade jag ett 2 timmars långpass i kupering. Jag gillar att springa kuperat på distanserna för den extra styrkan som det ger. På långpasset har jag inga fartkrav utan jag vill springa utan att stressa. Jag tar det ”piano”, och brukar börja riktigt lugnt sen stegras farten lite efterhand. Men jag pressar inget, samtidigt springer jag ju inte och slöar heller, det är på kvalitén det ska gå fort.
– Så på långpassen får känslan avgör lite, sist hann jag 28 km på mina 2 timmar. (Reds anm. ger ca 4.17 min/km och ska jämföras med Mikaels maraton-snittfart i 2.12 loppet som blir strax under 3.08!)

Tuff påskhelg med andra ord för Ekvall. Marathon.se tackar för intervjun och ser fram mot att se Mickes insatser framöver på 10000 meter, halvmaran och givetvis maran!