Risk för björnfrossa i nattlägret

Man ska inte ha anlag för koskräck eller björnfrossa. Åtminstone inte om man ska springa FEM 70 och övernatta på den gamla fäboden Blåskalvallen.
- Min man Stefan sköt en björn där, berättar Ulla Kallström som ärvt den gamla fäbodvallen.

Det var länge sedan det gick kor här. Och Blåskalvallen blev heller aldrig någon våffelstuga utan allting har stått som det lämnades av den sista stintan för en sådär två generationer sedan.
På fredagen blev det liv på vallen när nästan 300 FEM-löpare rastade för natten.
- Vad roligt att det blev så många, och på den här sidan av skutan får de ju se riktig vildmark, säger Ulla Kallström som bor på andra sidan Kallsjön.
Från fönstret hemma hos Kallströms går det att få en skymt om det händer något. Som en gång för några år sedan då Ullas man Stefan såg en björn i sin tubkikare. Jakt på Björn är ju numera tillåten och Stefan åkte över och sköt björnen.
- Det finns mycket vilt, inte bara björn, säger Ulla Kallström.
Ulla och Stefan Kallström är några av de markägare som gör arrangemanget Fjällräven Extreme Marathon möjligt. I år är alla banor lagda norr om Åre. Starten för FEM 70 gick längst uppe i nördvästra hörnet av Kallsjön och starten för FEM 50 vid Smedjeviken.
- Det är roligt att det händer något på den här sidan skutan, säger Ulla Kallström. Konstigt nog har det blivit som skilda världar att bo här mot på andra sidan.
Medan Åre är i ständig expansion är det avfolkningsbygd bara några mil bort. Norrsidans centralort Huså har endast 100 invånare kvar. Det gamla koppargruvsamhället håller på att falla in i en törnrosasömn och förra året stängde skolan.
Och på lördagen springer F.E.M-löparna över till andra sidan igen.
Fast det är ju förstås jakt och fiskemässa i Fäviken.

Mer om FEM2003