Willix svenskhopp i Tjejmilen

Helene Willix från Spårvägen i Stockholm kom på tionde plats i Tjejmilen för två sedan och på sjätte plats i fjol. Det är placeringar som hon nu hoppas på att förbättra när Sveriges största idrottstävling för kvinnor avgörs på söndag. I Lena Gavelins och Marie Söderström-Lundbergs frånvaro ? de springer maraton i friidrotts-VM samma dag - framstår 29-åriga Helene som det svenska hoppet tillsammans med Anna Rahm från Rånäs.

- Formen har varit lite upp och ner i sommar. Segern i Midnattsloppet tar jag som ett tecken på att jag är på rätt väg, men jag tror att Kirsi Valasti är för svår, säger Helene.
Valasti vann både 5000 och 10000 meter vid finska mästerskapen för en månad sedan.
Willix hade en stark vårsäsong som kröntes med ett nytt personbästa på maraton, 2.39.50, i Turin. Hon var också tredje svenska i Stockholm Marathon.
I början av juni avslutade hon studierna till hälsopedagog på Idrottshögskolan i Stockholm och flyttade från Fredhäll till Halmstad.
Men Tjejmilen är en tävling hon inte vill missa.
- Det är självklart för mig att springa Tjejmilen. Det är inte bara ett millopp utan folkfesten runtomkring gör det till en härlig upplevelse. Alla är där. Och nu när jag bor i Halmstad och tränar själv är det extra kul att komma upp och träffa alla andra, understryker Helene.
Hon har bott på många platser i Sverige, uppvuxen i Nyköping, har pluggat i Karlskrona och Stockholm och bor nu alltså i Halmstad.
- Jag tror att det är bra att röra på sig och att pröva på både storstad och småstad. Men nu känns det som att det är i Halmstad jag vill stanna. Det är jätteskönt att slippa pendlandet mellan Stockholm och Halmstad. Där spar jag många timmar.
Träningen är lätt ett genomföra då den börjar direkt utanför dörren. Därifrån kan Helene köra distans, hitta några tuffa backar eller lämplig
terrängslingor.
- Men jag saknar någon att träna ihop med. När jag gick på Idrottshögskolan var det bara att slinka in i Spårvägens klubblokal eller ge sig ut i Lill-Jansskogen för att hitta någon att köra ihop med.
Däremot njuter Helene av närheten till allt. Det tar exempelvis henne bara sju minuter att cykla till jobbet.
Omställningen från att plugga till att börja jobba som vilken Svensson som helst var besvärligare än hon trodde.
- Jag har visserligen inte jobbat heltid på fem år men ändå. Det här med fasta tider hade jag nästan glömt hur det var. Jag har också fått lära mig att jag kan bli trött av annat än att träna och tävla.