Lugnt pass upp i Änggårdsbergen på lunchen. Allt är som vanligt igen, förutom att jag har några skyltar och röd-gula plastband att plocka ner på rundan. Helgen var på tok för intensiv för att jag skulle hinna med att uppdatera bloggen som jag hade hoppats men loppet vi arrangerade begåvades med strålande solsken från att solen klättra över horisonten några minuter efter första start till dess att målet packats ned igen framåt tretiden på eftermiddagen.

44 riktigt tuffa vinterlöpare axlande antingen den stora utmaningen att starta i Kungsbacka och springa Sandsjöbackaleden och ett gäng andra småstigar de 43 kilometrarna in till Göteborg, eller den aningen mindre men ändå respektabla utmaningen att sprina en kortare, 27 kilometer lång, variant av samma rutt med utgångspunkt i Lindome. Två löpare bröt, den ena med knäbekymmer precis efter start och den andra efter att ha sprungit fel en gång för mycket vid Sisjön. Annars var det en fantastisk löparfest med många glada miner - åtminstone i målet där jag stod - men även ute från de två energidepåerna kopm rapporter om positiva och nöjda löpare som kämpade sig fram på de omväxlande vinterstigarna.

Jag samlar upp det sista röd-gula bandet uppe på Safjället, blickar ner över den tillfrusna tjärnen och packar ned skräpet i ryggsäcken. Så på med ryggan igen och en stilla jogg tillbaka till kontoret. Det är nästan lika roligt att arrangera lopp som att springa dem.