Vem är du?
Joakim Brynemo heter jag och fyller 44 år om ett par veckor. Jag bor i ett litet samhälle som heter Skärblacka. Tyvärr ser de flesta bara det stora pappersbruket och blundar för den fina naturen vi har nära till. Massor av skog och närhet till vatten i form sjön Glan. Min familj består av två barn i åldrarna 11 och 15 år. Flickvän på annan ort!

Jag jobbar på ett litet företag som säljer stål. Kundkontakt, ordermottagning, inköp och försäljning.

Hur länge har du löptränat? Vad fick dig att börja.
Jag ska börja med att berätta att jag aldrig levt ett aktivt liv innan. Mitt liv bestod av stillasittande i soffan eller framför datorn. Som barn cyklade jag en del men ingen träning eller sportande utöver det. Vid 36 års ålder var jag lätt överviktig, hade haft lunginflammation två gånger och fick blodsmak och yrsel av ett par kilometers promenad. Kände mig som ett vrak.

Sommaren 2012 var året då jag snörade på mig ett par löparskor för första gången i mitt liv. Det öppnade ett litet privat gym här ute 2010 och med det bildades det löpargrupper och träningspass utomhus. Det anordnades även ett lokalt lopp på 5 km i sammarbete med OK Denseln (en orienteringsklubb i Skärblacka) . Jag såg på håll hur roligt det verkade vara att springa i grupp och det där loppet ville jag vara med i! 5 km... det tar väl vem som helst!? Jag kunde inte ha haft mer fel. Första löpstegen skedde på en enslig grusväg. 20 meter... sen låg jag vid vägkanten och kippade efter luft medans hela kroppen höll på att explodera.

Det tog mig 11 månader med löpträning och andra gruppträningspass 3-4ggr i veckan för att nå 5 km. Året efter sprang jag i mål på 25 min blankt! Ett par månader senare tog jag stadsloppet 10 km.

Det var inte enbart min egna förtjänst att jag lyckades. Alla nya träningskompisar och ledare var väldigt välkomnande och stöttade från första dagen.

Vilken löpträning gör dig lyckligast?
Leif en gammal maratonlöpare som nu är 75år (!) brukar bjuda in människor till bergslöpning i Ågelsjön utanför Norrköping. Där är vi ute 1.5-2 timmar och springer trail, klättrar och njuter av skogen, bergen och utsikten. Ingen stress och alltid en samling trevliga människor. Det är blandat motionärer och personer som sprungit på hög nivå. Jag brukar passa på att studera deras löpteknik och plocka bitar som passar mig. Naturen, fint väder, en grupp trevliga människor och ett par timmars löpning är en bra mix till lycklig löpträning.

Vad vill du bli bättre på i din löpning/träning?
Jag skulle vilja bli lite snabbare och uthålligare. Löpteknik, styrkepass och även kosten som ger bäst energi inför längre distanser.

Vem är din förebild inom löpning?
Nu låter jag lite tråkig kanske men jag har ingen känd elitlöpare ploppar upp i mitt huvud. Jag tänker mer på de lite mer anonyma människorna som med sin glädje och passion för löpning och träning inkluderar och entusiasmerar andra till rörelse. Det betyder så mycket när du som nybörjare känner dig totalt orkeslös, dålig och pinsam får den där klappen på ryggen och orden ”Bra kämpat, vad roligt att du kom. Vi ses nästa gång”.

Vad uppskattar du mest hos en träningskompis?
Jag uppskattar sällskapet på löprundan eller gympasset. Att man hjälper varandra när motivationen tryter. Glädjen och den där kompiskramen efteråt när vi pressat oss och velat ge upp utmed vägen men ändå kämpat vidare hela vägen till mål. Någon att dela glädjen och upplevelserna med.

Vilken löparpryl klarar du dig inte utan?
Förutom mina löparskor så är det nog min gamla Garmin forerunner 235. Löparklockan är nog det som betytt mest för min löpning. Innan det kunde jag inte förstå varför vissa rundor kändes så fruktansvärt dåliga och tunga. Jag hade ingen koll på min hastighet! Med klockan kan jag se att jag springer på tok för fort och kanske bara behöver sakta ned lite.

Vad äter du helst innan ett långpass?
En kopp kaffe, fiberhavregröt med solrosfrön, lingonsylt och havremjölk. 2-3 kokta ägg. Då vet jag att min mage inte kommer börja krångla :)

Vilket ord representerar bäst det du känner för löpning?
Löparglädje! Det är glädje att känna orken och styrkan tillsammans med andra på stigar i skogen eller hur kilometrarna bara tickar förbi på en böljande asfaltsväg. Helst en solig sommarmorgon men även en regntung dag har sin charm.

Vilket mantra tar du till när det är tufft på träning/tävling?
Jag hör min kompis Mikas röst i huvudet (lätt finsk brytning) Du kan ju för f-n inte ge upp nu!

Vilken är den bästa effekten som löpningen har haft på dig?
Att jag känner mig starkare både i kroppen och knoppen. Jag har fått bättre tro på mig själv och mår så mycket bättre psykiskt.

Vilket var ditt senaste lopp – och hur gick det?
Mitt senaste lopp var Göteborgsvarvet virtual race. Jag sprang det tillsammans med en vän som hittat tillbaka till löpningen igen efter flera års frånvaro. Senast hon sprang en halvmara var 2003. Vi tuggade böljande asfalt 21km i fart efter kamrat. Jag fick den där känlsan när kilometerna bara tickar förbi. Det hade varit roligt att fått springa Göteborgsvarvet på riktigt men nu är det som det är.

Vilket är ditt nästa lopp?
Förutom Länge Leve Loppet varje söndag så är jag anmäld till 21 km Jönköpings Maraton. Får hålla tummarna att det blir av.

Hur påverkar coronapandemin din löpning?
Förutom inställda lopp och förlorade startavgifter så har roliga pass med gamle Leif hamnat på is. Trapplöpning i Söderköping, backträning i Yxbacken eller bergslöpning. Visst jag kan sticka iväg själv men det är inte riktigt samma sak som att göra det i grupp. Jag ska inte gnälla på coronas påverkan på min löping då jag kan röra mig ganska fritt i naturen. Det är värre för de äldre som måste hålla sig "borta" när de egentligen fortfarande är aktiva, starka och får sin energi från träningen tillsammans med andra.

Följ Joakim på hans instakonto Träningsperiodaren @traningspariodaren

Berättat för Kristina A Lager