Charlotta Fougberg jagar OS-plats: "Man kan vara i en bra grundform väldigt länge, men den absoluta toppen finns det lite mindre utrymme för"

Charlotta Fougberg är i toppform. I helgen skulle hon ha sprungit maraton i Bern, men när väderförutsättningarna blev för dåliga hoppade hon på ett extremt kuperat lopp i norra Italien som hon vann i stor stil. Hon ville passa på att använda den toppade superformen och visade att möjligheterna att springa riktigt fort på maraton finns där. Frågan är bara när och var. Hon satsar på att spränga den skärpta OS-kvalgränsen 2.25 och den senaste tidens träning har visat att det är fullt möjligt. Charlotta berättar i senaste avsnittet av Spring Snyggt – med Jesus och Manne om planerna framöver och hur det är att värna en kropp i toppform. Hur får man ut det på tävlingsdagen och hur bevarar man formen så länge som möjligt.

Du är i superform Charlotta och verkar kunna leverera med kort varsel, men det händer mycket i löparvärlden nu med inställda lopp. Berätta om statusen. 

- Det var fjärde gången som ett lopp blev inställt för mig precis innan start. Sist fick jag bara två veckors förberedelse för att springa maraton, så jag börjar vänja mig med att rätta kappan efter vinden och göra det bästa av situationen. Jag skulle ha sprungit ett maraton i Bern som var för oss som ville kvala för OS. Tyvärr såg de att chanserna för oss inte var så bra på grund av vädret. Det har varit 10 grader där den senaste månaden och nu slog det om till snöblandat och noll-gradigt. Jag är vanligtvis positiv i mina tankar men att springa det snabbaste loppet i karriären kanske inte hade gått med de yttre förutsättningarna. 

Så vad händer nu? 

- Vi chansar inte på Dresden som går nästa helg. Min tränare jobbar för fullt för att få in mig i ett maratonlopp. Många är fulla eftersom efterfrågan är så hög på snabba lopp. Jag behöver ett lopp med den formen jag är i just nu. Jag vet att jag kan springa riktigt fort, sen om det räcker hela vägen för OS, det är upp till SOK. 

Vad var planen inför Bern? 

- Vi slipar alltid på det sista dagen innan, vi hann alltså inte riktigt lägga upp taktiken men planen initialt var att öppna mellan 1.13-1.13.30 på halvmaraton. Kvalgränsen är 2.25 men man ska inte få hybris, går man ut alldeles för hårt så kan man knäcka sig. Det enda vi fokuserar på är att få mig att springa så fort jag kan utan att kolla på andra tider. 

Man förstår att du är i form när du benämner 1.13 som en relativt lugn öppning.

- Jag har nog nämnt det någon gång innan, när min tränare säger något till mig så tror jag på det. Han är realist, tror han på det så tror jag absolut på det. Jag är i god form, så är det.

Du fick till ett lopp i Italien nyligen, vi såg en video därifrån och det var extremt kuperat på slutet. Hur var det? 

- Ja, alltså det var ju i princip ett berg- och dalbanelopp kan man säga. Det fanns två lopp, ett på 18,6 kilometer vilket jag sprang och ett lopp på fyra kilometer. Jag hade hört att det var böljande innan start och att det värsta skulle komma på slutet. En bit in i loppet när jag hade stött på de första backarna så började jag ana hur jobbigt det skulle bli på slutet då det hade varit betydligt mer än böljande. Sista stigningen var i princip uppåt i fyra kilometer. Jag ville inte förivra mig, jag brukar hålla ett tempo upp till 35-36 kilometer i ett maraton så detta var bra träning för det. I extrema backar som det var här så behöver man verkligen krut kvar i benen så jag försökte ligga på lite lägre tröskelpuls. Jag sprang med en herre som inte riktigt gillade att ha en kvinna som hängde på honom. Till sist sa han att "du är alldeles för stark", ungefär då kom backen och då var det bara att köra. Det var som Abborrebacken gånger fyra. Jag började till och med fundera på om det verkligen lönade sig att springa, man kanske kunde gå lika fort upp. När jag kom upp över det sista krönet så stod min coach där och han verkade nästan förvånad över att jag kom när jag kom. Jag var inte långt efter totalsegraren som är en väldigt duktig löpare som har gjort 67 minuter på halvmaraton. Så det var ett bra lopp. 

Ett mycket bra kvitto på att formen finns där med andra ord, hur gör ni nu för att bibehålla formen inför kommande maraton? 

- Jag var inställd på att få relaxa nu. Men nu får jag vända om i tankarna. Jag kan inte vara i denna superformen så länge så nu kör vi ned mig i källaren lite igen. Jag har ett jättelångpass till helgen med tröskel inbakat. Sen får vi se, vi måste hålla öronen öppna för när det kan bli ett lopp. Vi får se helt enkelt. 

Du har haft en väldigt bra uppbyggnad nu, med väldigt många bra långpass. Är du mer genomtränad än inför tidigare maraton? 

- När jag gjorde 2.28,55 så var jag inte alls lika förberedd som jag är nu. Ändå var det en väldigt bra upplevelse och det tar jag ju med mig nu inför kommande lopp. Nu har jag fått en väldigt lång och bra period med många pass som är viktiga för maraton. Jag har inte kunnat vara på läger i år men jag har en väldigt bra träningsgrupp här hemma som stöttar mig. Vi hjälper varandra och det känns väldigt bra. Jag får mitt självförtroende genom gruppen. 

Gör du några jämförelsepass för att se hur du utvecklas? 

- Jag känner ju när jag är i form. I torsdags skulle jag ha gjort 4 x 1500 meter i tröskelfart inför maran, nu fick vi ändra det till 6 x 1500 meter och jag ligger och rullar i 3.18 per kilometer. Det är en snabb tröskel. Inför halvmaraton-VM i höstas låg jag snarare i 3.25 per kilometer i motsvarande känsla.

Hur brukar du känna inför maxprestation, framförallt inför ett maraton? 

- Jag brukar ju vara på höjd innan och sen när jag kommer ner så känner jag mig lätt som en fjäder. Jag brukar generellt lätta på träningen väldigt mycket sista veckan inför. Mer vila och kortare distanser. Jag reagerar ganska snabbt på det. Jag tar bort all alternativträning och kör knappt någon styrka alls inför lopp. Det sista gäller att våga dra ned på träningen och få en superkompensation. Vara lugn och harmonisk, vila, äta bra och inte umgås med folk - speciellt i dessa tider. Jag har i princip levt i karantän själv här hemma. 

Hur funkar det där med form, hur länge kan man vara i form? 

- Man kan vara i en bra grundform väldigt länge, men den absoluta toppen finns det lite mindre utrymme för. Man måste varva mellan prestationer. Grundformen finns kvar efter en mara men det gäller att lyssna på kroppen så att man inte kör ner sig. Om man inte går igång för hårt för tidigt så kan man snabbt komma tillbaka. Jag kommer snabbt in i formen jag varit i sen igen. 

Kan du berätta om några stora nyckelpass? 

- Det är ju de här långa långpassen, 32 till 40 kilometer har jag kört. Jag gjorde en halvmara inbyggt i ett långpass på löpband. Det var bra pannbensträning. 1.13.19 på halvmaran inbakat i ett långpass var en god värdemätare. När min tränare sa att jag skulle springa det passet så reflekterade jag först inte så mycket, men när jag skulle köra passet tänkte jag för mig själv att  "det är ju snabbt!”, haha. 

Blir du sugen på att hoppa på andra distanser nu när du är i denna formen eller är det bara maraton som gäller? 

- Just nu är det bara fokus på maraton för att klara eventuellt OS-kval. Sen efter det så kan jag tänka mig att springa väldigt många distanser. Jag skulle till och med kunna tänka mig att springa 400 meter häck, det är en sak inom friidrotten som jag aldrig har gjort, haha. 

Stor lycka till Charlotta!

Hör hela intervjun med Charlotta i podcasten Spring Snyggt - med Jesus och Manne.

Mer om Träning