Mental- och styrketräning Ingmariesmetod för att hitta formen igen

1995 vann makarna Åke "Biten" Eriksson och Ing-Marie Nilsson (numera Eriksson) båda två Stockholm Marathon. Ingmarie följde upp med en fin 17:e plats på VM i Göteborg samma år och Åke tog en mycket meriterande seger i Houston Marathon 1997. Ifjol tävlade Åke inte alls och Ing-Marie tog efter en mindre bra säsong ett uppehåll i höstas.

Jag undrade lite hur träningen går nu, och fick en liten pratstund med Biten och en intervju med Ingmarie.
"Biten" berättar att efter ett längre uppehåll i somras börjar han åter komma igång med löpningen. Just nu ligger han dock lite lågt med träningen eftersom han precis haft en öroninflammation.
Han är fortfarande sugen på löpningen och lovar att det blir satsning åtminstone ett år framåt. Förhoppningsvis finns han på startlinjen vid årets
Stockholm Marathon. För att få lite bättre träningsmöjligheter hyr han och Ing-Marie ett hus utanför Halmstad. Enligt Åke var det alldeles för platt för bra träning inne i Halmstad, där dom bodde tidigare. Åke berättar också att Ing-Marie nyligen fyllde år.

ASZ : Hejsan Ingmarie, grattis i efterskott!
IME : Ja tack, Åke skvallrar för mycket.. Det var ju inget speciellt, inte jämnt eller så. Vi hade bara lite folk på middag här hemma. Jag fixade
maten själv så det var lite jobb, men kul!

ASZ : Hur står det till med löpningen, det var ett tag sedan du sågs på tävlingarna?
IME : Det går väl lite upp och ner, men just nu är det hyfsat. Efter tjejmilen i höstas bestämde jag mig för att ta ett uppehåll, det gick bara trögare och trögare. Jag var helt enklet fruktansvärt övertränad.
Du vet hur det är när det går trögt. Det är lätt att börja tvivla på sig själv, man blir lite uppgiven.
Jag tog det riktigt lugnt i två månader och trodde i min enfald att nu släpper det nog. Men det gjorde det inte och då blir man lite stressad. Jag hade och har mycket hjälp av min tränare Bengt (Sävestrand). Honom har jag haft hela tiden under min karriär, han bromsar mig.

ASZ : Hur började överträningen?
IME : För mig började det egentligen efter att jag trillade och slog
i knäet förra våren. Jag var inkörd på att ligga 15-20 mil i veckan, och fortsatte med det efter fallet trots att kroppen nog ville ha lite färre mil. Det blir lätt så när man hör och läser om andra maratonlöpare som ligger på höga mildoser.

ASZ : Vad hände när du trillade?
IME : Jag och Åke var på träningsläger i Australien. Jag hade tränat så himla bra och var i en jäkla form. Jag kan inte komma på mig själv att jag känt mig så stark någonsin.
Precis innan hemresan från Australien trillade jag i en brant nerförsbacke. Knäet klövs nästan och jag fick sy. Efter det hittade jag inte rätt med löpningen igen. Jag stressade på för mycket.

ASZ : Hur är det med knäet nu?
IME : Jag har en kronisk bursit och kan inte ligga på knä, eller ligga på magen då knäet tar i. Det känns i löpningen om det är brant nerför men i övrigt hindrar det inte något i träningen.
ASZ : Du säger att Bengt bromsar dig, har du dragit ner på träningen
nu?
IME : Nu har jag en hel vilodag i veckan, det har jag aldrig haft tidigare. Jag har blivit smartare på så vis att jag lyssnar mer på kroppen. Känner jag mig trött, då tar jag vilodagen. Det gjorde jag aldrig tidigare, då körde jag ändå. Jag tror det fungerar ett tag att köra på, men till slut tar det stopp.

ASZ : Men du är fortfarande motiverad att elitsatsa?
IME : Ja, det är jag. Det har börjat släppa lite nu. Ibland känns det lite som att det är gamla Ing-Marie igen. Du vet själv, man är ute efter känslan. Man vet hur det ska kännas. Jag är inte beredd att släppa den känslan ännu! Man bara springer, och allt känns lätt. Jag har sprungit fort på maran en gång, och man försöker tänka att det är inget som säger att man inte skulle kunna göra det en gång till.

ASZ : Förutom att du dragit ner på mängden har du ändrat något mer i träningen?
IME : Jag har börjat ta tag i den mentala delen, jag kör med Lars-Erik Uneståhls motivationsband varje dag! Det tar en kvart om dagen och det är det verkligen värt. Det hjälper mycket.
Sen har jag en PT i styrketräning numera! (Personal Trainer... personlig
tränare)
Jag har kört styrka i många år och tyckte det kan jag väl rätt bra. Men så fick jag hjälp av en PT i september. Tjoff tjoff sa det bara! Jag gick upp flera kilo på bara några månader, riktigt stark har jag blivit. Han ändrade på flera moment och nu följer jag hans program. Det är faktiskt jättekul med styrketräningen, två gånger i veckan blir det.

ASZ : Har du satt upp några nya mål ännu?
IME : Det är svårt att sätta upp mål just nu, man blir så besviken om det inte fungerar och man inte alls kan fullfölja målet. Jag hoppas komma tillbaks där jag en gång varit, men några lopp finns inte inplanerade ännu.

ASZ tackar för intervjun med Ingmarie och pratstunden med "Biten". Jag
hoppas att träningen flyter på för bägge och att vi ses på Stockholm
Marathon !

Till Marathon.se:s läsare vill jag också berätta att jag på grund av en
datafortbildning och ett utlandsläger tar ett uppehåll i skrivandet, men
återkommer senare på våren här på sidan. Till dess, lycka till med träningen!

Mer om Szalkais krönikor 1999/2000