I ett härligt vårväder med klarblå himmel, obetydlig vind och drygt tio plusgrader kantades banan genom den danska huvudstaden av stora publikmassor. På flera partier av banan stod åskådarna i dubbla eller tredubbla led. Och många väntade troget in även de löpare som startat nära en timme efter VM-stjärnorna.

Broloppet år 2000 med 90 000 deltagare är den största löpartävling som någonsin genomförts i Danmark. Men den gången gick banan bara några hundra meter på dansk mark innan löparna nådde tunneln som sedan ledde upp till Öresundsbron. På den danska sidan var det inte en enda åskådare, och det var inte många fler på den svenska sidan.

Lördagens VM-lopp bjöd på en härlig fest. Stämningen var god även bland de löpare som stod längst bak och fick vänta i nära en timme innan de kunde passera startlinjen.
Löparna kunde på storbildsskärmar följa vad som hände längre fram. De applåderade när vinnaren i damklassen sprang i mål och när den danske kronprinsen Frederik, som själv sprungit Köpenhamn Marathon, talat.
Under loppet fungerade allt bra med ringa trängsel, inspirerande musik, välskötta vätskekontroller och entusiastiska åskådare.

För själva VM-loppet innebar det efterföljande massloppet ett stort lyft. Utan alla motionslöparna hade det aldrig kommit så många åskådare.
– Det var ett fantastiskt lopp. Publiken längs banan gav mig extra krafter, kommenterade kenyanen Geoffrey Kipsang Kamworor som vann herrklassen.
– Kul att det var så många svenskar längs banan som hejade på oss, tyckte Isabellah Andersson.

När VM i halv maraton avgjordes för första gången 1992 var VM-klassen en del av Great North Run i Storbritannien som då var världens största halvmaran. Sedan dess har VM genomförts som en ren elittävling med cirka 200 löpare.
Nu presenterade Danmarks friidrottsförbund något annorlunda; ett helt nytt lopp med massdeltagande arrangerat som en del av VM-evenemanget.

Resultatet blev gott, och den här modellen kommer säkerligen att följas vid framtida mästerskap i landsvägslöpning.
Både Internationella friidrottsförbundet (IAAF) och Europeiska friidrottsförbundet (EAA) har under det senaste året börjat intressera sig för bredd- och motionslöpningen.
Den omhuldade arenafriidrotten har problem. Det är svårt att hitta sponsorer och svårt att locka publik till de stora galorna och till de internationella mästerskapen. Samtidigt fortsätter intresset för långloppen att öka.

För IAAF och EAA, som får jobba hårt för att försöka att fylla läktarna vid VM- och EM-tävlingar, måste det vara mycket intressant med ett masslopp som har 30 000 anmälda ett år innan tävlingen avgörs.

Även Svenska friidrottsförbundet börjar visa intresse löparna. Precis som när det gäller IAAF och EAA handlar det om ett yrvaket intresse, mer än 30 år efter det att de stora loppen började samla allt fler deltagare.
Men ekonomin är ansträngd och pengarna behövs.

I sommar avgörs den första SM-tävlingen på 10 km. Det blir ett nystartat lopp med deltagande av såväl den svenska eliten som av motionslöpare, enligt den danska VM-modellen.

ANDERS OLSSON