Dax för Rehab

Bilden till höger är tagen under Bålsta Halvmarathon oktober 2010....så roligt var det att springa en halvmara då! Loppet slutade med ett VSM guld på tiden 1h16 och som synes faktiskt utan större kraftansträngning! Jag var i mitt livs form och hade satt PB på 10 000 m på Finnkampen (34.15) någon månad tidigare. Detta lopp var bara ett träningslopp inför Frankfurt marathon som jag planerade att springa några veckor senare. Tyvärr satte då en förkylning stopp för den maran och det fick istället bli Florens Marathon i november. Jag sprang den på 2h40 i ösregn från start till mål och 3C (dock med bra service längst banan då Lorenzo Nesi agerade vätskelangare). Ja, det är sådana bilder som man får ta fram när det känns avlägset att tävla...känslan när man är i bra form är värd att kämpa för att få uppleva igen!

Jag var på besök hod idrottsdoktorn Dan Leijonwall nu i veckan och ett litet hopp om en säsong 2013 tändes faktiskt! Han tyckte att min skadade baksida med senavlossning och ödem på sittbenet faktsikt verkade ha läkt rätt bra. Jag ska nu gå till en naprapat som kan lägga upp ett rehabprogram för hur jag kan testa att stegra löpträningen i lagom takt. Jag ropar dock inte hej än...är det något man vet säkert med idrottsskador så är det att man aldrig vet säkert hur de utvecklas eller svarar på rehab! Men, skam den som ger sig!

Annars skulle jag varit och tränat Hildes fotbollslag nu men eftersom Lovisa vaknade med feber och jag är ensam med barnen idag så var det bara att ställa in det, tur att vi är flera tränare! Återstår att se hur denna feber utvecklas...verkar snurra både den ena och andra bacillen häromkring just nu...halsfluss, influensa, kräksjuka...bara välja och vraka verkar det som!

Vacker vinterdag annars dock något för kallt i min smak... -20C här imorse...Brrrr!