Musse: Häftigt att springa över Ölandsbron

– Det var en häftig känsla att springa över Ölandsbron, tyckte Mustafa Mohamed som på söndagen sprang långt igen efter en vinter med skador.

Efter 22 km i det unika välgörenhetsloppet Wings for Life hade Musse sprungit sitt längsta pass på länge. Marathon.se fick en pratstund med Musse dagen efter loppet medan Musse körde ett entimmes återhämtningspass på testcykeln hemma på altanen.

Just nu är jag i uppstarten och på väg tillbaka mot full träning. Jag har haft problem med skadekänningar till och från ända sedan i höstas. Jag har periodvis kunnat träna på ganska bra, men inte riktigt fullt ut.

Hur kändes det igår i Wings for Life loppet?
– Jag har haft skadeproblem under vinter och våren men nu börjar det kännas bättre igen. Så igår valde jag att kliva av efter 22 km utan att bilen hade hunnit ikapp. Det blev mitt längsta löppass på ganska länge nu. Inledningsmässigt höll jag runt fyraminuters-fart, det blev 40 minuter på första milen och sedan ökade jag upp och höll 3.30 min/km fart resten av min löpning.

Hur upplevde du det här unika loppet med så många länder och löpare som deltog?

- Det var speciellt, och eftersom jag är ambassadör för loppet ville jag verkligen springa, även om jag aldrig hade någon plan att springa så långt som möjligt. Kanske att jag i framtiden någon gång siktar på att springa längre, men nu när jag satsar på maraton är det svårt springa så långt jag kan för då kan det nog en bra dag bli lite för långt för att det ska vara optimalt i min satsning.

Hur var upplägget på loppet?

- Alla startade samtidigt och ganska många hade planerat att bara köra första milen just för att springa över Ölandsbron. Där får man normalt varken gå eller cykla över så det var nog en häftig känsla för många och även för mig. Dom som hade som mål att springa tills bilen kom ifatt fortsatte och vi visste hur bilens upplägg i fart skulle vara.
Bilen startade ju 30 minuter efter oss och första timmen var bilens fart satt till 15 km i timmen (4.00 min/km) och bilen hade en given fartökning till sista löparens hanns ikapp.

Vad tycker du om den här typen av lopp med syfte att hjälpa andra?

- Jag tycker det är jättebra  och viktigt att man kan hjälpa andra genom löpningen. Intäkterna här gå till forskning kring ryggmärgsskador, så att de som drabbats av detta kan får bättre hjälp i framtiden. En vacker dag kan det ju faktiskt innebära att man kan rehabilitera så att även personer med ryggmärgsskador kan springa.

Har du själv någon anknytning till någon som har den typen av skada?

– Nej det har jag inte, men jag ser det som en självklarhet att hjälpa till och bidra om jag kan.

Nu blev det ditt längsta pass på länge, hur har vintern sett ut löpmässigt?

- Just nu är jag i uppstarten och på väg tillbaka mot full träning. Jag har haft problem med skadekänningar till och från ända sedan i höstas. Jag har periodvis kunnat träna på ganska bra, men inte riktigt fullt ut. I februari blev det sämre igen och det har framförallt rört baksida lår och insida lår och regionerna runt där. Det svåra har varit att exakt säga vad det kom ifrån, men nu tror dom att det är höftleden som orsakar smärtan som var.

Vad har ni gjort för att försöka bli av med skadan?

- Jag har fått en kortisonspruta och efter det har det känts bra, och nu är tanken att fortsätta med rehab-styrka, cykla och successivt öka löpningen. Jag känner att om jag ska springa EM måste jag vara fullt igång med löpningen inom en månad.

Hur mycket löpning kan du ha i din träning just nu?

- Nu är det runt nio löppass i veckan och utöver det lägger jag på 2-3 cykelpass och styrkan.
- Jag har börjat komma igång hyfsat med löpfarten och kan mer och mer gå över från cykel till löpning i den kvalitativa träningen. Jag har känt på 3.10 till 3.20 fart och det känns bra.

Det stora målet är EM i maraton och om du kommer igång bra nu kommer du ha några andra lopp i din förberedelse inför Zürich?

- Går det bra nu utan bakslag så hoppas jag kunna springa SM-milen på gata i Malmö i början av juli. Det kan ju även bli något annat lopp, men just första milen med SM-status skulle vara kul och samtidigt en bra del i träningen mot maran.

Kommer du sen vara hemma och träna eller åker du väg på läger?

Under våren och tidiga sommaren kommer jag vara hemma och träna, men sen blir det troligen höghöjdsläger i Sankt Moritz. Det är ett perfekt ställe att träna innan EM eftersom man kan åka ner till EM staden väldigt enkelt. Samtidigt finns ju utmaningen med värmen som kan ligga i Zürich på sommaren med över 30 grader och vara lite tryckande. 
- Så det kan i slutänden vara så att träning i värme väger över jämfört med höghöjden där den tuffa värmen inte riktigt finns. Så jag tar beslutet senare, och ett alternativ kan vara att pendla lite mellan höghöljden och sen åka ner på lågland i Italien för att få till bra värmepass.

Nu är du lite andfådd av testcykel och intervju samtidigt så vi nöjer oss här och önskar lycka till med träningen mot EM.