Efter ett 43 km pass borde det vara benen som skulle vara stumma, men jag kan konstatera att det var armarnas bicepsmuskler som tog mest stryk!
Efter lite halvknackig träning de senaste månaderna bestämde jag mig för att köra riktigt långt i lite högre än lugn fart. Hade 40km som målbild, och bra fart från start och 10 km avsnittet gick enligt GPS-klockan på 40.40-39.40-40.10-39.25 vilket gav precis 4.00-tempo. Sänkte farten och 3km ”nedjogg” och därmed 43km på 2.53.30.
Faktiskt mitt längsta långpass någonsin, trots 28 år som löpare…..
Tidsmässigt har jag kör flera 2.50-3.00 timmars pass, men då har jag tagit det i lugnare tempo och sällan nått över 40km.
Nöjd med passet då känslan var bra, och positivt efteråt att benen faktiskt var helt ok, men fick helt klart ett besked att ”allmänstyrka” inte är överskattat!! I alla fall inte för mig själv med min löpteknik. Jag har inte riktigt levt upp till mina egna råd med bra totalträning, och såhär två dagar efter passet känner jag att jag behöver lite mer/bättre bålstyrka och faktiskt även lite arm. Har varit riktigt dålig på överkropp efter New York Maran i höstas, men nu blir det till att skärpa upp den biten.
Dock känns 57km till som utopi, mer realistiskt 42km lite snabbare i slutet av maj.
Får fortsätta fundera runt 100km kontra 42km!