Toughest Umeå

Igår gick Toughest av stapeln här i Umeå. Som tidigare skrivet så handlar loppet till stor del om att ta sig förbi en mängd hinder av olika storlek, svårighetsgrad och jävlighetsgrad. Isbad, repklättring och däckpyramid var några av de hinder som arrangörerna gjort ett utmärkt jobb med att utplacera längs banan.
Hela evenemanget var väldigt välorganiserat och mest roligt var det att publiken hade möjlighet att följa de tävlanden från nära håll längs hela banan.
Personligen tycker jag att loppet var en succé ur alla aspekter och det var otroligt kul att tävla med andra premisser än man är van. Extra trevligt att brorsan tog sig upp från Stockholm för att också ta sig an banan.

För egen del så gick loppet helt okej. Efter att ha legat med relativt enkelt i tätklungan så fick jag ge mig när de mer krävande hindren kom i slutet. Bland annat repklättringen tyckte jag var väldigt tung och jag tappade där många sekunder som sedan var tunga att hämta ikapp. Sjua blev slutplaceringen.
Självklart surt att inte orka hänga med hela vägen, men samtidigt även här ett gott betyg till arrangörerna som skapat en bana där hindren blev avgörande. I mina ögon helt i enighet med tävlingen syfte.

Förhoppningsvis kommer loppet tillbaka nästa år med liknande utformning. Av kommenterar från nära och kära, vänner och bekanta, som följde loppet från sidan så verkar den allmänna åsikten vara att loppet var kul även från sidan, men att de minsann nästa år skulle vara med själva också.

En del av banan där man kände sig mer bekväm
Martin på väg genom ringarna mot nästa hinder...
trampetsen
innan man fick ta fart mot sista hindret...
Rampen! Sprang i trailskor med zerodrop och låg vikt. Sämst grepp av alla på detta hinder tror jag. Dock suveränt längs alla andra delar av banan.
Ett grattis till min vän och träningskompis David som slutade tvåa. Starkt!