Har inte sprungit Göteborgsvarvet på år och dar och hade väl inte tänkt göra det i år heller - men det blir aldrig som man har tänkt och hastigt och lustigt står jag här med en nummerlapp i handen. Lite dåligt med fart och fartuthållighet i kroppen men grundträningen har varit gedigen så i värsta fall får det bli ett bra fartpass i trevliga omgivningar av det hela. Jag har ändå hunnit med några lite intensivare holmgångar de sista två veckorna, ingen riktig koll på farterna men det ger sig imorgon.

Sista löppasset inför loppet infaller redan på torsdagmorgonen. Jag är uppe med tuppen och med lilltösen som för en gångs skull är utan storasyster. Gråa moln som det urar lite ur men hon har just lärt sig cykla och vi har kommit överens om att just idag är ett gyllene tillfälle att ta hojen till skolan - och då kan man inte låta sig stoppas av lite urande moln. Efter frukost slutar det dessutom regna så det finns inget att tveka på längre. Tösen på cykel och jag i lätt jogg just intill kör lätt och fint de tre kilometrarna över Jutegårdsvägen och in till Åsaskolan.

Några tuffa uppförsbackar får jag stötta i och vid den skarpa nedförsknicken förbi dykcentret griper jag in och hjälper till med bromsandet - annars rullar det på fint i trakterna kring sexminutersfart. Känns perfekt som morgonjogg. Och när vi rullar in på skolgården går det inte att ta miste på stoltheten vare sig hos far eller dotter. Hjälper till med cykellåsande, lämnar av dotter och så får jag en återjogg hemåt i lite högre fart och i lite mer avancerad terräng. Nån kortare intensitetshöjning för att väcka benen blir det men jag har ingen aning om tempot.

Lördagen blir intressant. Jag har inga stora tidsambitioner men bör kunna glida in under halvannantimmesstrecket åtminstone. Ska springa på känn och utan klocka, något som börjar bli en god vana. Som en god vän uttryckte saken - man behöver ingen klocka för att veta att man är trött.