Målbildsträning

Jag svänger vänster in på via di San Grigorio, kan ana Colosseum några hundra meter bort. Sista kilometermarkeringen och jag sneglar på klockan som just slår om till 2:55. En varm känsla fyller min utmattade kropp och jag känner att det verkligen kommer att gå vägen. Det är en liten knöl att passera på sista kilometern och asfalten har åter ersatts av rundsliten kullersten men det finns ingenting i världen som kan hindra mig - inte nu. Benen är stumma men jag trummar ändå på, ostoppbar. Solen får den vita marmorn att skimra, jag rundar den stora ovalen och kommer in på via del Fori Imperiali - upploppet. Tvåhundra meter kvar och det är svagt svagt nedför, publikhav längs gatorna jublar och sista biten in i mål springer jag i trans och klockan på målbågen visar 2:59:30 när jag korsar linjen. Det är helt enkelt perfekt.

Väskan är packad - imorgon 06:55 lättar jag mot Rom. Det här ska bli spännande.