Vad är löpning och när är det friidrott?

Vad är löpning? Det är något som Hillevi Thor har fått i uppdrag att fundera kring. Uppdraget är varken filosofiskt eller fyslologiskt. Istället handlar det om att ta fram ett underlag som kan ge vägvisning hur Svensk friidrott ska se och hantera nya typer av kategorier lopp och utövare.

Ska nya former av löpartävlingar tas med i friidrottsfamiljen där redan landsvägslöpning, maraton, ultralöpning och traillöpning redan finns. Och i så fall, på vilken nivå ska förbundet lägga resurser?
– Vi står inför ett vägval, konstaterar Hillevi Thor som är tjänstemannen på Svenska friidrottsförbundet som utreder enligt ett beslut från årsmötet 2016.

Nya tävlingsformer har poppat upp de senaste tio åren. Ofta handlar det om lopp och evenemang där löpning är grunden, men som idag inte har plats i friidrottens redan tjocka regelbok och som därmed heller inte får någon del av de stöd och möjligheter som de kanske skulle kunna få som del i friidrottsfamiljen. 
Hillevi Thor har kommit en bit i sin utredning.  En översiktlig excelmatris som utskrivet blir finstilt text trots att det är i A3-format visar på frågans storlek och komplexiitet. 

Så här listas löpformerna av utredaren, kolla vad du tycker är löpning. Kanske allt?  Eller är det läge att snäva in vad som ska kallas löpning?


Landsvägslöpning 


Var: Landsvägslöpnng ska gå på landsväg, gata, cykelbana gångbana eller motsvarande.
Exempel på lopp: ASICS Stockholm Marathon, GöteborgsVarvet Vårruset, (huvuddelan av loppen som arrangeras).


Terränglöpning 


Var: Terränglöpning ska ske på kuperade stigar, mindre vägar eller över öppna ytor med mjukt underlag.
Exempel: Lidingöloppet


Bergslöpning


Var: Genomförs normalt i två foemer: från punkt A till punkt B, eller från Punkt A till punkt B och tillbaka. Löpning sker huvudskaligen utanför landsväg, aldrig mer än 20 procent asfalt. Lutning ska 5<20 procent.
Exempel: Performance Vertical K i Åre


Ultralöpning


Var: Kan vara landsvägslopp men även terräng och trail. Distanserna ska vara över 42195 meter. 
Exempel: Ultravasan


Traillöpning


Var: Traillöpning sker i olika typer av terräng (inklusive grusvägar, stigar, skog eller slätmark) i naturen, huvudskaligen utanför väg, aldrig mer än 20 procent asfalt.
Exempel: AXA Fjällmarathon


Äventyrslopp


Var: Banor som ej uppfyller ovanstående krav. 
Exempel: Tjurruset


Gratislopp


Var: Kan vara alla sorters lopp, gemensamt är att arrangören inte tar anmälningsavgift.
Exempel: Uppsala-Knivsta back to basic trail run


Skyrunning


Var: Skyrunning borde egentligen vara omöjligt att arrangera i Sverige. Det har dock genomförts ett lopp i Kirunafjällen. Enligt den internationella samarbetsorganisationen ska Skyruninglopp avgöras på över 2000 meters höjd med banlutning på över 30 procent.
Exempel: Sweden Sky Race 24


OCR-lopp


Var: Lopp med olika sorters hinder utefter banan utan löpmoment. Om inte hindren klaras finns ofta en alternativ rutt eller straffövning.
Exempel: Tough Viking


Swimrun-lopp


Var: Löpning i terräng och simning i öppet vatten. Markerad bana. 
Exempel: ÖTILLÖ


Multisport-tävlingar


Var: Varierande delmoment, vanligast är mountainbike, orientering, paddling och löpning.
Exempel: Åre Extreme Challenge


Företagslopp


Var: Lopp av olika slag arrangerade av företag.
Exempel: Wings for Life World Run


Snöskolöpning


Var: Minst två tredjedelar av banan ska vara snötäckt. Deltagarna ska springa med snöskor.
Exempel: Siljan Snowshoe Race