Birger tränar blandsvartbjörn och rådjur

För några veckor har Birger Olsson bytt snöskor och vildmark mot spikskor och Europas inomhusarenor.
En annorlunda kille att hålla ögonen på både i Globen Galan och i framtiden.

I söndags var Birger Ohlsson tvåa på 800 meter vid inomhus-SM i friidrott. Torsdagen den 17 februari springer han samma distans i Globen.
För Birger känns det ovant att tävla i Globen och i andra inomhushallar under vintern. Han bor nämligen i ett litet samhälle i nordöstra USA som heter Old Forge. Så här års är det 20-25 grader kallt och en och en halv meter snö i Old Forge. Närmaste inomhushall ligger mer än 50 mil bort.
Det är därför Birger plockar fram snöskorna när de flesta andra svenska elitlöpare åker iväg och tränar på sydliga breddgrader.
Redan i början av november kom snön. Inte förrän tidigast i slutet av april kan Birger Ohlsson räkna med att kunna träna på barmark. Omöjliga förutsättningar för en medeldistanslöpare som drömmer om att kvalificera sig för de Olympiska spelen i Sydney i höst, kan tyckas.
Men Birger Ohlsson ser det inte så. Han trivs i mörkret, kylan och snön under de långa vintrarna i Old Forge och han njuter av att regelbundet möta svartbjörnar och rådjur under sina träningsrundor på somrarna:
- Jag har bott här i tre år. Vi har en härlig natur och ett fantastiskt djurliv. Jag har blivit en riktig naturmänniska sedan jag flyttade hit. På somrarna ser jag svartbjörn ett par gånger i veckan när jag är ute och tränar. Jag möter rådjur dagligen.
- Björnarna ser kanske farliga ut, men de attackerar inte människor. De flesta har dock respekt för dem. Jag är nog den enda i Old Forge som vågar mig ut i skogen utan att ta med mig ett gevär.

Det är nära tio år sedan Birger flyttade från Tumba till Tulsa i delstaten Oklahoma i USA för att studera och för att satsa på löpningen. Han hade fått ett stipendium av stadens universitet och hade därför fria studier och fritt uppehälle.
Birger sprang 800 meter på 1.48,69 - ett resultat av svensk elitklass, men inte tillräckligt bra för att räcka till en plats i landslaget.
Efter fyra år i Oklahoma fortsatte Birger sina studier i Honolulu och i Albany på östkusten. Träningen fick komma i andra hand.
I september 1998 var han äntligen färdig med sina lärarstudier. Birger hade fyllt 30 år och borde rimligen satsa på ett välbetalt lärarjobb för att snabbt kunna betala av sina studieskulder. Istället bestämde han sig för att ge löpningen en sista chans.
Efter en vinter av snöskolöpning, skidåkning och löpträning bland snödrivorna i Old Forge överraskade Birger Ohlsson i somras med att förbättra sitt personliga rekord på 800 meter till 1.47,09. Han debuterade i landslaget med att komma tvåa på 800 meter och trea på 1500 meter vid Finnkampen.
- Det var en otrolig upplevelse att tävla i Finnkampen. Jag har alltid haft två mål med min löpning; att få vara med i den landskampen och att få vara med i OS, berättar Birger.
Han tvingades tacka nej till ett attraktivt lärarjobb för att kunna vara med i Finnkampen och förlorade därmed en inkomst på cirka 200000 kr.
Men Birger tycker att det var värt vartenda öre att få springa inför 20000 åskådare på Ullevi i Göteborg.
- Jag skulle kunna haft ett bra jobb, en ny bil och lite pengar på banken. Nu är jag arbetslös. Jag kör omkring i en 15 år gammal rostig Buick som kan säcka ihop när som helst och jag har svårt att klara av avbetalningarna på mina studieskulder.
- Men jag klagar inte. Man måste vara fattig för att ha den rätta inspirationen att satsa på löpning. Man får inte vara mätt om man ska nå
framgångar i en så tuff idrott.
- Det är viktigt att ha känslan av att man måste lyckas med löpningen för att överleva. Jag tror att många av de kenyanska löparna känner precis så.
- När jag först kom till USA hade jag fortfarande lite sparade pengar. Då kändes det naturligt att åka till Sverige på somrarna. I fjol, när jag var helt pank, uppskattade jag verkligen att min klubb satsade på mig så att jag kunde komma hem och tävla.

Fjolårets SM-tvåa på 800 meter hankar sig fram på de små inkomster han har från löpningen och på träningsbidrag från sin klubb Hässelby SK.
- Förra hösten bestämde jag mig för att satsa helhjärtat på löpningen. Resultaten 1999 var så bra att jag vill koncentrera mig helt på löpningen ett år till. Hur dåligt det än går finansiellt vill jag få besked om hur långt jag kan nå som löpare. Än så länge har jag inte presterat resultat som motsvarar min kapacitet.
- Jag har alltid trott på mig själv, alltid varit övertygad om att jag har större talang än mina konkurrenter. Att jag inte presterat bättre resultat än vad jag gjort beror på att jag strulat till det så många gånger. Men nu vill jag ge mig själv en sista chans.