Forskningsgruppen som gjort studien har förutom Bernt Ersson bestått av ortopedingenjör Lars Höglund, professor Kurt Svärdsudd vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap i Uppsala samt Eje Bergström och Tony Björk från två sportbutiker i Gävle och Sandviken.
Ett av motiven för undersökningen var att hitta ett bra sätt att prova ut löparskor till motionärer. Till sin hjälp i butikerna har man haft löpband och videokamera.
- Tesen var att man på videofilmen av löparens steg ska ställa skon någorlunda rak. Vi har inte hållit på och mätt vinklar - utan bara med ögonmått sett att det ser skapligt ut när vi hjälpt till att välja skor, berättar Björn Ersson.
86 motionärer med långvariga fysiska besvär ingick i undersökningen. Mer än hälften hade haft problem i fem år eller mer, 35 procent hade haft besvären i tio år eller längre.
Flera var i så dåligt skick att de inte ens kunde promenera längre. Alla fick nya skor att träna i. Den så kallade behandlingsgruppen fick skorna direkt, medan kontrollgruppen fick fortsätta med de gamla skorna i tre månader innan även de fick nya.
Efter ett halvår hade 82 av de 86 försökspersonerna blivit bättre.
Trots att man lidit av skador i åratal hade 61 procent i behandlingsgruppen och 45 procent i kontrollgruppen nu blivit botade, det vill säga var helt fria från besvär.
För kontrollgruppen skedde ingen förbättring så länge de gamla skorna användes, men sedan skedde samma tillfrisknande även här.
- Vi är själva förvånade över resultaten. De var så bra att jag först trodde att det var något fel någonstans, men jag har själv följt upp alla personer i djupintervjuer och konstaterat resultaten, säger Björn Ersson.
De 40- 50 procent som inte blivit helt botade kunde ändå glädja sig åt att besvären minskat med i genomsnitt 60 procent.
När försökspersonerna undersöktes tre år efter skobytet kunde 41 procent fortfarande motionera utan att det gjorde ont. 56 procent var smärtfria när de inte motionerade.

Kontentan av forskningen är alltså att man ska ha väl utprovade skor, och att löpning på löpband och videofilmning är viktiga hjälpmedel.
Löplabbet med flera specialbutiker använder detta system sedan många år tillbaka
Fötternas form och utseende kontrolleras innan kunden beordras upp på löpbandet för en stunds videofilmad promenad och löpning.
Sedan gäller det för försäljaren att hitta lämpliga skor, anpassade efter kundens förutsättningar. Det är då långtifrån säkert att de dyraste och trendigaste skomärkena är bäst. En förutsättning är förstås att försäljaren är kunnig och kan översätta kundens behov till rätt skoval.
Sportaffärerna tjänar mer på att sälja dyra skor, men i forskningsprojektet använde man till största del modeller mellan 399 och 799 kronor.
- Vi har använt många olika märken och vilket stötdämpningssystem man väljer spelar inte någon roll. Men det är lite märkligt att skofabrikanterna satsar på gassulor och liknande när det fungerar lika bra med en genomgjuten eva-sula, säger Björn Ersson.
En annan sak som Björn Ersson kritiserar är att man istället för att få relevanta skor låter gjuta dyra fotbäddar.
- Jag tycker att det är rent geschäft - ortopedingenjörerna blir rika på att gjuta sulor istället för att rekommendera rätt sko. Ofta väljer man en sko och parerar den skons felaktighet med en dyr iläggsbädd.

Marathon.se kommer att i slutet av sepmber publicera hela forskningsrapporten. Till dess, här är Björn Erssons elva krav på en bra joggingsko: