Marathongruppen om motionsloppen 2021: ”Vi hoppas mycket på den kommande pandemilagen”

Marathongruppen kliver in i det nya året med stora förhoppningar om att få möjlighet att arrangera smittsäkra motionsevenemang, bland annat tack vare förslaget om en tillfällig pandemilag. Men tiden börjar bli knapp. ”Det finns en gräns för hur länge vi kan jobba med flera olika scenarier för hur ett evenemang ska kunna arrangeras”, säger verksamhetschef Daniel Almgren.

Marathongruppen är en av alla motionsloppsarrangörer vars verksamhetsår har kantats av svåra finansiella utmaningar. Den rådande pandemin har lett till över 50 inställda evenemangsdagar för bland annat ASICS Stockholm Marathon, Tjejmilen och Vårruset, världens största motionsserie för kvinnor. 

– Vi har anpassat oss efter det rådande läget men om vi ska ha möjlighet att fortsätta bedriva vår verksamhet så måste vi blicka framåt. Parallellt med att vi öppnar anmälan till 2021 års evenemang, genomför vi ett omfattande scenarioarbete där vi planerar för hur vi ska kunna arrangera loppen, beroende på hur läget kommer att kunna se ut vid respektive evenemangsdatum nästa år, säger Lotta Lindblom, Marathongruppens evenemangschef. 

I takt med positiva nyheter om det kommande vaccinationsprogrammet och Folkhälsomyndighetens pågående arbete med att analysera hur motions- och idrottsverksamhet utomhus ska kunna genomföras på ett smittsäkert sätt, ökar tron på att det inom en närstående framtid kommer att ske lättnader på flera fronter. 

– Vi för en dialog med Folkhälsomyndigheten och regeringen. Både som enskild aktör men också tillsammans med övriga större arrangörer av motionslopp, som vi genom pandemin har arbetat mycket nära. Utmaningen för regeringen är att rent juridiskt kunna bryta ut just motionsloppen ur en lagstiftning, i det här fallet ordningslagen, som täcker in så mycket. Vi hoppas att den nya pandemilagen, som just nu är ute på remiss, ska underlätta detta, säger Daniel Almgren, Marathongruppens verksamhetschef. 

I en nyligen genomförd undersökning bland anmälda till Marathongruppens evenemang svarade 85 procent (av totalt 7 500 deltagare) att de vill delta i motionsevenemang under 2021 – om Folkhälsomyndigheten ger grönt ljus till genomföranden av motionslopp. 

Hur ser ni på Folkhälsomyndighetens arbete kring motions- och idrottsverksamhet?

– Vi hade önskat oss en högre grad av engagemang i hur breddidrott ska kunna äga rum framöver. Motionsloppen är viktiga drivare av folkhälsa – både i form av motivator till fysisk aktivitet bland deltagare och som finansiär av breddidrotten. Folkhälsomyndigheten borde i vårt tycke ha prioriterat att arbeta tillsammans med idrottsrörelsen för att möjliggöra både smittsäkra och folkhälsofrämjande aktiviteter. Jag upplever dock att det i alla läger finns en förståelse för att motionslopp redan från början är lågriskföreteelser eftersom de äger rum utomhus, främst under sommarhalvåret, och jobbar med stora öppna ytor. Likväl finns det en förståelse för att vi genom ytterligare anpassningar – större ytor och längre evenemang som möjliggör social distansering i alla moment – kan genomföra smittsäkra evenemang, säger Daniel Almgren. 

Jag upplever dock att det i alla läger finns en förståelse för att motionslopp redan från början är lågriskföreteelser eftersom de äger rum utomhus, främst under sommarhalvåret, och jobbar med stora öppna ytor.
Daniel Almgren, verksamhetschef på Marathongruppen

Inställda och uteblivna evenemang slår hårt mot verksamhetens ekonomi. Vad får det mer för konsekvenser?

– När vi och andra arrangörer inte kan leverera motionsupplevelser till våra löpare, försvinner en stor motivator till fysisk aktivitet vilket på sikt kommer få stora negativa konsekvenser för folkhälsan. Men det finns också en mindre synlig effekt, som tyvärr är minst lika illa. Alla stora motionslopp i Sverige ägs av idrottsföreningar som får hjälp av andra idrottsföreningar med funktionärer eller som lokala arrangörer ute i landet. Det överskott som evenemangen normalt genererar tillfaller till 100 procent idrotten. När dessa pengar försvinner, försvinner också en av idrottsrörelsens viktigaste intäktskällor. Även efter stödpengar, fördelade av Riksidrottsförbundet, så går många föreningar på knäna och tvingas minska sitt utbud av aktiviteter, minska på personal, med mera, vilket får en direkt inverkan på idrottsrörelsens förmåga att attrahera och aktivera framför allt barn och ungdomar, säger Daniel Almgren.

Den 9 december lämnade regeringen in en remiss på en tillfällig pandemilag för covid-19, med syftet att ge regeringen och andra myndigheter bättre möjligheter att vidta åtgärder för att bromsa smittspridningen, utan att lägga begränsningar på verksamheter som kan genomföras smittsäkert. 

Vilka förhoppningar har ni som motionsloppsarrangörer på en sådan lagstiftning?

– Stora! Vi har fått tydliga indikationer på att ett av lagens huvudsyften är att ge möjlighet till verksamheter som vår att i anpassad form kunna bedriva vår verksamhet. Att vi får möjlighet att arrangera evenemang på ett smittsäkert sätt helt enkelt, säger Daniel Almgren – och Lotta Lindblom fyller i:

– Många jämför idrottens försämrade möjligheter med en ny pandemi. En pandemi som mäts i stillasittande, tapp av medlemmar i föreningslivet och minskade intäkter för föreningar, som i sig begränsar verksamheten. Både de kortsiktiga och långsiktiga negativa hälsoeffekterna av detta är katastrofala, inte minst för våra barn och ungdomar. Vi måste få komma igång igen på ett smittsäkert sätt och den här lagen kan förhoppningsvis öppna för den typen av beslut, säger Lotta Lindblom, Marathongruppens evenemangschef.

Många jämför idrottens försämrade möjligheter med en ny pandemi. En pandemi som mäts i stillasittande, tapp av medlemmar i föreningslivet och minskade intäkter för föreningar, som i sig begränsar verksamheten.
Lotta Lindblom, evenemangschef på Marathongruppen

Nästa rapport från Folkhälsomyndighetens arbete för smittsäkra evenemang kommer den 15 januari. Vad får de eventuella regeringsbeskeden – eller icke-beskeden – för konsekvenser?

– Ja, häri ligger ju utmaningen. Tiden börjar rinna ut. Evenemang uppstår inte på dagen och det finns en gräns för hur länge vi kan jobba med flera olika scenarier för hur ett evenemang ska kunna arrangeras. Dels är det resurskrävande att planera fullt ut för att genomföra evenemang på två eller ibland tre olika sätt och dels så kommer vi så småningom till en punkt då vi måste börja göra investeringar, lägga icke-avbokningsbara beställningar. Ta kostnader, helt enkelt. Vid det laget måste vi välja vilken lösning vi ska använda oss av. Vanligen ligger denna punkt cirka 2-3 månader före själva evenemanget. Om vi inte vid detta tillfälle vet med rimlig säkerhet att vi kan arrangera ungefär som vi brukar, så tvingas vi ställa om till det alternativa upplägget, säger Daniel Almgren. 

Ju längre tid arrangörerna måste vänta på konkreta och användbara besked, desto svårare blir genomförandet av evenemangen – vilket påverkar alla parter i verksamhetskedjan.  

– Vi ska vara medvetna om att när en lag väl kommer så ska exempelvis polismyndigheten också förstå tillämpningen av den och kunna ge arrangörerna tydliga besked i de tillstånd vi behöver för att få genomföra våra evenemang. Vi är också smärtsamt medvetna om att flera av våra pålitliga och duktiga leverantörer, som bidrar till säkerhet och upplevelse i våra evenemang, också kämpar för sin överlevnad. För en del har pandemin redan betytt slutet för verksamheten och för andra rinner tiden ut. Vi är ju som arrangörer beroende av de här leverantörerna som på ett tydligt sätt bidrar med kompetens i evenemangens ekosystem, avslutar Lotta Lindblom. 

 

Text: Jenny Sunding

Marathon.se ägs av Marathongruppen. Jenny Sunding som har skrivit texten är anställd på Marathongruppen.

 

Läs också: Motionsloppen i folkhälsouppror