Nu får kvinnor springa på samma bana

Samma distans i terräng, samma heat i banlopp. Friidrotten anpassade i helgen sitt regelverk. (Bilden från SM landsväg 10 km 2014 där män och kvinnor alltid sprungit tillsammans.

Långsamt har friidrotten anpassat sig för att ge samma tävlingsmöjligheter för kvinnor och män. I helgen beslutade friidrottsförbundets årsmöte att kvinnor och män ska springa samma distanser i terräng-SM. Förbundsmötet gillade också motionen om att arrangera mixade lopp på nationell nivå även om det var mot styrelsens vilja och efter votering. Däremot fick styrelsen gehör för att ta upp hinderbanelopp i friidrottsfamiljen.

Beslutet att harmonisera distanserna i terräng för män och kvinnor, 10 km för båda klasserna istället för 8 respektive 12 kilometer var väntat, en rest av en syn på kvinnors idrottande från förra århundradet. Minns att det var först på 1980-talet som de första svenska mästarinnorna korades på distanser över 3000 meter – och att SM på 3000 meter hinder för kvinnor infördes först 2001.

Däremot var det mer överraskande att årsmötet gick emot styrelsen och biföll motionen om att tillåta mixade lopp på bana även på nationell nivå. Tidigare har mixade lopp tillåtits endast på distriktsnivå. 

Lorenzo Nesi, huvudtränare och styrelseledamot i FK Studenterna och landslagsledare för terräng-och (halv)maratonlöparna motiverade i sin motion och pekade på den orättvisa som drabbat kvinnliga löpare i den officiella statistken:
– På senare år har vi även lyckats locka allt fler kvinnor, framför allt genom att erbjuda möjligheten att springa med jämnstarka män, i stället för att starta i lopp med väldigt få deltagare och inte få någon sparring. Det slås åtskilliga personliga rekord i dessa lopp, men de blir flaggade som otillåtna för kvinnorna eftersom vi även strävar efter att ha farthållare i samtliga lopp, som jagar specifika tider.

Efter att Toralf Nilsson för styrelsen yrkat på avslag för motionen tände det till när Marianne Fricke från Hässselby SK tog mikrofonen:
– Verkligheten för tjejer som vill springa på bana är att det finns få tillfällen och kan vi få några ytterligare möjligheter så måste vi ge dem det. 
I en jämn votering så vann sedan Lorenzo Nesis motion bifall.

OCR-loppen på väg in i friidrottsfamiljen

Nya tävlingsformer och arangörer har de senaste åren varit en nagel i ögat för friidrotten. Man har försökt att få grepp om trail- och ultralöpning. Nu gör man också ett försök att ta in hinderbane-loppen eller OCR-loppen i friidrottsfamiljen. 
2017 lockade OCR-loppen över 30 000 deltagare i Sverige och 7 000 000 internationellt. Några av de större evenemangen i Sverige är Action Run, Toughest, Tough Viking och Tjurruset. VM i OCR arrangeras idag av ett vinstdrivande företag och 2017 deltog 4000 tävlande från 67 nationer. 
Nu öppnar friidrotten för samarbete med den redan befintliga ideella samarbetsföreningen Swedish Obstacle Course Race Association (SOCRA). 
– För att bli fler och bättre behöver vi utveckla och förnya svensk friidrott, heter det i styrelsens förslag. Hinderbanelöpningen bedöms kunna attrahera en ny och bredare målgrupp -inte minst barn och ungdomar. Hinderbanelöpningen kan potentiellt sätt även bidra till att attrahera nya deltagare till den traditionella löpningen. Hinderbanelöpningen kan även vara ett sätt att locka fler till våra föreningar och samtidigt bidra till en god folkhälsa.

Friidrottsförbundet och SOCRA har enats om en prövotid där verksamheten kontinuerligt utvärderas av båda parter. Ett förslag är att SOCRA organisatoriskt hanteras via en kommitté, eventuellt i samma kommitté som ultralöpning och traillöpning. Som SOCRA-förening följer man de, från SFIF, upprättade ramar och stadgar. Innan implementationen träder ikraft behöver frågor kopplade till exempelvis tävlingsregler, tävlingsmoment, arrangemang, administration och utbildning definieras och bestämmas.

Johan Storåkers ny förbundsordförande

Under söndagens förhandlingar valdes också ny förbundsordförande. Johan Storåkers tar över ordförandeklubban från Björn O. Nilsson, som haft posten i tre år.
- Jag tackar det förtroende jag fått och är redo att ta mig an det ansvar som förbundsordföranderollen innebär. Det är ute i våra föreningar och distrikt som vi tillsammans bygger friidrotten i Sverige och jag ska göra mitt bästa för att ge rörelsen det stöd som den förtjänar, sade Johan Storåkers, nyvald förbundsordförande Svensk Friidrott.

Till förbundsårsmötet i Karlstad kom i år ett större antal delegater än föregående år och delegater från alla distrikt fanns på plats. Representationen nådde även närmare de uppsatta jämställdhetsmålen då 36 procent av delegaterna var kvinnor och 64 procent var män.