Svensk hjälp skapar stjärnor i Tanzania

Team 100 var från början ett motionslag från Gargnäs som brukade vara med i Vindelälvsloppet. I loppet lärde man känna några elitlöpare från Tanzania - och för sedan några år startades Team 100 Tanzania.
De senaste åren har flera av teamets löpare tävlat i Sverige framgångsrikt under sommaren, men resten av året tränar de hemma i Tanzania.
Alfred Shemweta har träffat tränaren Zacharia Gwandu i löparstaden Arusha i Tanzania och fått en exklusiv intervju för Marathon.se, där vi bland annat får veta att den i Sverige så framgångsrike Jumanne Tluway hamnat i onåd...

Text: Alfred Shemweta

Vad är Team 100 - Tanzania?
- Det är en löparklubb som är systerklubb till Team 100 i Gargnäs - Sverige. Vi medverkade i ett stafettlopp (Vindelälvsloppet) som medlemmar i Team 100 Sverige. Det var mycket trevlig atmosfär/stämning och vi kände oss verkligen välkomna. Vi tyckte om varandra, och därför tog vi nästan samma namn som dem.
Klubben rekryterar direkt från byarna och hjälper nya talanger som saknar stöd, att utveckla sig till löpare i världsklass.

Varifrån kom idéen om Team 100 - Tan?
- Jag bad Team 100 Sverige om hjälp att starta en systerklubb efter medverkandet de första åren. Jag fick klartecken och med stöd från Gargnäs Elteknik och Uman konsult AB, har vi byggt ett hus (i Arusha) som är vårt träningsläger. Där bor de aktiva, de får mat, sjukvård, träningsutrustning och övriga viktiga saker som gör att de kan träna i lugn och ro. Klubben får så att säga ekonomiskt stöd från Sverige och det är vi mycket tacksamma för. Tiden går fort, år 2004 är bara runt hörnet.

Du nämnde 2004...
- Jo, OS 2004 är ett av våra största långsiktiga mål. Vi vill få fram några löpare som är kapabla att ta en OS-medalj i Aten.

Vad tror du som tränare?
- Jag är helt övertygad om att vi kommer att nå målet. Chansen att ta medalj finns där och vi har mycket duktiga löpare som Zakia (Mrisho), Naftal (Dakho) och Neema (Josephina Deemay). De har mycket disciplin och de är i nuläget bara ett steg från en medalj; låt oss bara hoppas att de slipper skador eller andra problem. Jag tror att det finns chans till en medalj..., jag vet inte vilken valör men chansen finns.

Vilka ingår i Team 100 - Tan?
- Det är tjejer och killar på mellan 16 och 21 år ungefär. Jag har lagt mer vikt på tjejer än killar eftersom tjejer har lite lättare att utvecklas mot toppen än killar som har mycket hård konkurrens. Vi har till exmpel fyra tjejer som är kvar i sina respektive hemorter eftersom de fortfarande går i skolan. De brukar vara här under sommar- och vinterlov.

Har era sponsorer varit i Tanzania?
- Ja! De gästade oss i mars 1999 for att stötta oss och följa upp det vi startade tillsammans. De var väldigt nöjda med insatsen. Våra gäster passade även på att besöka olika nationalparker för att komma underfund lite mer med vårt land.
- Vi ordnade fest och andra sammankomster. Många tanzanier uppskattade också deras konstruktiva idé för löpningen. Sen är det upp till oss att utarbeta den till förväntade resultat.

Du nämnde OS 2004 som långsiktigt mål, vad har ni för kortsiktiga mål?
- Man måste börja tävla med världsklasslöpare redan under förberedelsefasen. Till exempel ska Zakia till Manchester och tävla i "Commonwealth Games" på bana, om hon kvalar in. Det skall även Josephina och Naftal (de tre kommer till Sverige under sommaren). Zubeda (Gusi) och Farida (Gusi) ska till terräng-VM i Dublin och sedan åker de vidare till Spanien.

Är löparna motiverade att träna?
- Generellt är alla motiverade. En del har ibland svårt att ta till sig råd och hjälp, därför bjuder vi med jämna mellanrum in etablerade löpare och tränare för att prata och diskutera olika aspekter inom löpning. På så sätt höjer de deras fattningsförmåga och kunskapsnivå. I slutändan ökas även deras motivation genom detta.

Ni hade en svensk löpare (Marcus Torgby), vad tyckte ni om honom?
- Marcus bodde hos oss under en lång period 2000/2001. Han är mycket väldisciplinerad och han är mycket förtjust i skog och natur! Han tränade bra med de andra och höjde även deras motivation.

Vad tycker ni om löparlivet i Arusha?
- Det var lite bättre förr tycker jag. Jag kom till Arusha stad 1981. Det var mindre befolkning, mindre trafik och mindre förorening. Den höga höjden är ett plus, eftersom den gör att vi kan träna bra, men resten är mindre bra.
- Den kommande träningssäsongen funderar vi på att träna i Mbulu (distriktet). Där är förhållandena bättre. Dessutom ligger Mbulu lite högre upp än Arusha stad. Ja just det, glömde säga att nästa år tar våra Team 100-tjejer medalj i junior-VM! Tjejerna själva vill vinna och det kan de, därför tänkte vi träna i Mbulu inför detta.

Hur tränar ni generellt?
- Vi tränar varje dag förutom lördag eftermiddag och hela söndagen då vi vilar. Det är två pass om dagen, och pass nummer två brukar i regel vara lättare än pass nummer ett.
- Under träningssäsongen är det mycket distans (många mil/vecka), styrketräning, streching och mindre snabbhetsträning. Nar tävlingssäsongen närmar sig kör vi färre mil och istället många snabba pass, fartlek och några testlopp.
- Jag utgår från individens kapacitet och vilja. Jag lyssnar mycket på hur de känner före och efter träning, därefter analyserar vi var och en.

Har ni ändrat något i era träningsprogram jämfört med 1999 t.ex.?
- Ja! Vi siktar högt och våra aktiva har mognat något både mentalt och fysiskt, därför har vi gjort vissa ändringar. Som jag sade, individualitet har stort utrymme rent träningsmässigt.

Har ni haft några som helst motgångar/bakslag?
- Vi får ekonomiskt stöd men det räcker inte eftersom det är många kostnader vid sidan om löpningen. I början fick vi också träningsoveraller och sånt men det får vi inte längre. Vi önskar och tar gärna emot mer stöd i form av pengar och träningsutrustning. Men vi vet samtidigt att vi har det bättre än många andra och det ar vi mycket tacksamma över.
- Det är också synd att vi har varit tvungna att "släppa några löpare på vägen" p.g.a. oacceptabelt uppförande. Löpare som Jumanne Tluway och Faustin Meta är otroliga talanger. Men med oacceptabelt och ickedisciplinerat beteende kommer de ingenstans.

Vad har ni att säga till övriga i löparvärlden?
- Vi är väldigt tacksamma för våra stödkamrater (sponsorer) i Sverige. Vi har lärt oss att även om kraven från aktiva, tränare, sponsorer, agenter och samhälle är att nå framgångar går det inte att uppnå detta över en natt. Vi behöver alla ge varandra tillräckligt med tid att utveckla det hela. I slutändan njuter vi alla av framgångarna.

Tror du som tränare att kvinnor blir bättre efter att de fött barn?
- Jag har hört sådana rykten och även läst om dem. Jag vet inte, men det kan fungera för en del aktiva. I Team 100 är Zakia ett exempel på detta. Hon är absolut ett stjärnskott i Tanzania nu när hennes son, Goodluck, är ett år och två veckor gammal. Men den "riktningen" rekommenderas inte alls där utan det är bara träning som gäller.
- "Friidrottsförbundet riktar sina ögon mot tjejerna i Team 100 när det gäller de flesta kommande mästerskapen", lägger Jackson till, också löpare och pappa till ovan nämnde Goodluck.

Tillbaka till OS 2004, vad har ni att säga till löparentusiasterna?
- En gång sade jag till Thomas Karlsson, vår kontaktperson i Gargnäs, "Köp din biljett till Aten i god tid!" Det säger jag också till alla andra.

Tidigare på Marathon.se om Team 100:

Från Gargnäs till Tanzania

Team 100 Tanzania har börjat visa goda resultat. Här följer de senaste resultaten från ett testlopp på bana den 2002-02-16.


1500 m Damer:
1. Zakia Mrisho T100 4:30;67
2. Farida Gusi do 4:41;60
3. Josephina Deemay do 4:43;32
4 Zubeda Gusi do 4:46;67
5. Monica Samila do 4:54:06
6. Fatuma Idd do 5:03;96

5000 m Herrar: (32 startande).
1. Martin Hhway 14:13;66
2. Rogarth Stephen 14:14;28
3. Naftal Dakho T100 14:30;84
4. Alfred Nkuwi 14:34;29
5. Philip Jacob 14:36;11
6. Jumanne Tluway 14:40;04.