Har du satt ett SMART mål för 2019?

Hur ska man klara sina mål? Kommer nyårslöftet att hålla? Ja, det finns hopp!
– Nyårslöften har ett oförtjänt dåligt rykte. Det är fler som håller dem än vad man kan tro, säger psykologen Alexander Rozental i en SVT-intervju.
För att öka chansen att klara nyårslöften och andra mål kan det vara läge att kolla om de är realistiska.
Ett sätt är att själv testa om löftet eller målet håller att synas med metoden SMART.

SMART är en förkortning där varje bokstav motsvarar en av beståndsdelarna i att skapa användbara mål. SMART kan ses som en checklista för den som ska sätta upp ett uppnåbart mål.  Metoden används ofta av psykologer, dietister och personliga tränare.
Själva förkortningen SMART kommer ursprungligen från engelskan men funkar även bra på svenska. Grundprincipen är att göra sina mål så konkreta som möjligt för att öka sannolikheten att de går att uppnå. 

Syna din målsättning med SMART


Är ditt mål…

  • SPECIFIKT? 
    Målsättningen bör vara tydlig och konkret. Ett exempel skulle kunna vara att komma i form och klara ASICS Stockholm Maraton om tjugo veckor.

  • MÄTBART? 
    Målet ska gärna vara mäbart över tid, kvantitet och kvalitet. Slutmålet kan vara att klara sträckan och kanske även en tid, klara maran på fem timmar. Ännu bättre är om man kontinuerligt följer upp sin träning. Genom att till exempel följa träningsprogram som utgår från fixtider går det att hålla koll vecka för vecka.

  • ACCEPTERAT?
    Vill jag göra det här? Målsättningen måste utgå från ett eget beslut. Ingen annan ska formulera ditt mål utan du ska själv verkligen vilja.

  • REALISTISKT?
    Är det möjligt att göra detta för mig? Har du de fysiska förutsättningarna, tiden som krävs, med mera?

  • TIDSATT?
    Ha en realistisk tidsram som inte är för långt bort. Mål som är för långt bort har visat sig svåra att hålla. Bortre tidsgräns för ett mål bör inte vara längre bort än sex månader. 


     

– Anledningen till att SMART fungerar beror nämligen på att det minskar antalet valmöjligheter när vi står inför en situation där vi ska jobba mot vårt mål, förklarar psykologen Alexander Rozental som delar med sig av sina kunskaper på bl a Psykologifabrikens hemsida.
– Tack vare att vi tydliggör vad, när och hur vi ska skrida till verket minskar risken för ursäkter och undanflykter.

På samma gång bidrar SMART till att göra vårt mål mätbart, något som ökar förutsättningarna att utvärdera om vi har tagit ett steg i rätt riktning. Just bristen på återkoppling, det vill säga svårigheten att veta om vi har närmat oss vårt mål eller inte, är en av de vanligaste fallgroparna när det gäller att komma till skott.
– Utan någon form av återkoppling uteblir upplevelsen att våra ansträngningar lönar sig, vilket kan vara förödande för vår motivation och lust att fortsätta. Om vi till exempel inte vet hur vi ska bedöma resultatet av vår träning är det mycket sannolikt att tillfredsställelsen att ha uppnått ett resultat uteblir, och att vi snabbt tappar intresset.
– Mål skall vara specifika för att de skall ha någon effekt, ju snävare del som mäts desto effektivare.

Se till att löftet inte är vagt och abstrakt, utan att det finns delmål att jobba mot, säger Alexander Rosental. Går man ut för hårt med ett jättestort mål framför sig, utan att ha brutit ner det i mindre delar, så det blir det svårt att sätta i gång. Andra gör i stället för mycket och tränar till exempel alla dagar i veckan i början, vilket sedan blir svårt att hålla uppe.