Just på den stora öppna platsen i Pekings hjärta skedde en massaker för 18 år sen. Då ryckte armén in på det torg där en proteströrelse vuxit fram under våren. Demonstranterna besköts och flera hundra, vissa källor uppger uppemot 3000, miste sitt liv.
Det är med andra ord en högst kontroversiell startplats för ett maratonlopp under de olympiska spelen som redan samlat kritiker som tycker att Kina är ett olämpligt val av OS-arrangör.
Anna Rahm var den enda svenska maratonlöparen på VM som hölls i Osaka i augusti. Beskedet om den kontroversiella startplatsen påverkar inte hennes inställning och en bojkott skulle vara meningslös, tror Anna.
– Det har ett symbolvärde, men inte så stor betydelse. De vill väl visa upp hela staden. Det skulle inte ge så stor effekt om några löpare inte ställde upp. Jag tror att det är bra om Kina får ögonen på sig.
Hon har ännu inte tagit ställning till om hon ska göra en OS-satsning eftersom Svenska Olympiska Kommittén, SOK, inte har klargjort vilka krav de ställer.
– Det var 2.27 till Aten, suckar Anna som har ett personligt rekord på 2.35.
– Blir det samma till Peking är det inte värt att satsa, men jag kan inte planera innan jag känner till förutsättningarna.
Risken för den fuktiga värmen som förutspås försöker arrangörerna minimera genom att starta de två maratonloppen redan klockan halvåtta på morgonen. Det innebär halvtvå på natten svensk tid för dem som tänkt följa maran direkt här hemma. Anna fick genomlida liknande förhållanden i Osaka.
– Det gick faktiskt bra. Jag ångrar lite efteråt att jag tog det så lugnt. Jag kunde ha sprungit lite fortare, är Annas analys en och en halv månad efter VM-loppet.
Hon ägnade inte sig inte åt några särskilda förberedelser på hemmaplan.
– Löpning är enkelt, man ska inte göra det svårare än vad det är. Ingen mening att springa omkring med regnjacka eller såna saker, tycker Anna som var på två veckors förläger i Japan.
– Det var tungt första veckan, sen var det inga problem, bedyrar hon. Jag hade 30 grader i rummet också!
Nu får hon alltså vänta på beskedet om hur fort SOK kommer att kräva att hon ska springa för att kvala in.
– Jag vill veta vad som gäller först. VM-loppet gav ju mersmak. Det visade att man kan hävda sig, inte bara vara en turist, menar Anna som kom i mål som 27:e tjej av 67 startande.
– Jag hoppas att SOK kan titta på andra omständigheter än bara tiden. Det är ju lite skillnad på hur det var i Japan och i Berlin (där Haile Gebrselassie satte världsrekord förra helgen i perfekt löparväder).