Segern i Athen glömmersällskapets ordförande aldrig

Ursprunget till alla maratonlopp finns i Grekland. Mellan Marathon och Athen ordnas numera varje år ett lopp på den sträcka som budbäraren för 2500 år sedan sprang.
En klassiker som i helgen kom i skymundan av loppen i New York och Amsterdam. På plats i Athen fanns ett gäng entusiaster från Svenska maratonsällskapet, men ordförande stannade hemma.
Men han har alltid loppet i Athen i färskt minne.

Ordförande i Svenska marathonsällskapet heter sedan i våras Mikael Hill. En del höjde kanske på ögonbrynen när den i sällskapssammanhang unge Hill utsågs till ordförande. De flesta börjar ju inte springa maraton förrän de blivit 36 år.
Men Hill har en lång och framgångsrik karriär som maratonlöpare och ledare i framgångsrika Huddingeklubben Flemingsbergs SK
Att Hill dessutom är den ende svensk som vunnit det klassiska maratonloppet i Grekland var säkert heller inte någon belastning som valberedningen såg det.
För det var ju i Grekland som det började. Myten som ligger till grund för maratonlöpningen säger att en budbärare sprang de fyra milen från Marathon och in till Athen för att rapportera att grekernas krigare slagit tillbaka den persisiska invasionshären. Budbäraren ska ha sagt något typ "Gläd er, vi segrade" och sedan död segnat net.
Maratonmyten togs upp när de första olympiska spelen ordnades 1896 i Athen - och maratonlöpningen var född.
På söndagen vann greken Nikos Pollias 1998 års upplaga av Athen marathon med tiden 2.18.38.
- En bra tid, kommenterar Mikael Hill som när han vann loppet 1985 hade 2.26.
- Andra lopp kommer jag inte ihåg så mycket ifrån. Men loppet i Athen glömmer jag inte, säger Hill och berättar målande om loppet:
- Jag hade gjort 1.42 på Lidingöloppet veckan innan och var nog i rätt hyfsad form. Men det det var väldigt varmt, och ont om vätska vid servicestationerna. Jag gick som vanligt ut ganska hårt och vid första vätskan gick jag loss men sedan hämtade en klunga upp mig. Vid 20 tvingades jag släppa ett par hundra meter. Men efter 30 km började jag att plocka in de framförvarande löparna en efter en. Till slut var det bara en löpare kvar. Det var ett himla liv längs gatorna och jag smög mig upp bakom för att han inte skulle höra.
- Där låg jag ett tag utan att han visste om det. Sedan torkade jag bort svetten ur pannan för att se fräsch ut när jag gick upp jämsides med honom. Vid 38 km satte jag in en långspurt, och vann sedan med flera minuter.
- Tiden var kanske inte så märkvärdig men segrar kan ingen ta ifrån en. Det var en väldig uppståndelse där nere och Sveriges dåvarande utrikesminister Sten Andersson som var på besök kom till prisutdelningen och gratulerade.
Som bäst gjorde Mikael Hill 2.20.35 i Madrid marathon 1986. Numera är nivån något lägre...
- ...men 4.00 per kilometer klarar jag nog, avslutar Hill.