Halvmaran en ny utmaning för Stefan Holm

Olympiska höjdhoppsmästaren Stefan Holm ser med skräckblandad förtjusning fram mot Göteborgsvarvet 16 maj. Stefan tror på smärta och god stämning på sin löparresa ut i ett för honom helt okänt land som kan bära hela vägen till New York Marathon. Exklusivt för Marathon.se berättar Stefan om den sköna känslan han får i kroppen av att springa i skogen. Dessutom är spänstfenomenet redo på en utmaning från just dig som ska springa Göteborgsvarvet.


Vad får du för känslor i kroppen av långlöpning?

– Just nu är det lite skräck inför att komma igång och träna och springa långt eftersom jag vet hur sliten jag kommer att bli. Men samtidigt är det oerhört skönt när man fått upp flåset lite. Ensamheten och lugnet i skogen, man har tid att tänka och filosofera för sig själv och de där dagarna när det känns lätt och ledigt att springa (jodå, jag har upplevt dem ett par gånger på mina 7,5 km-slingor de senaste åren) då är det riktigt, riktigt gott att vara ute och svettas.

Vilka upplevelser tror du att du kommer att få av Göteborgsvarvet?

– Smärta i min förmodligen alldeles för dåligt förberedda kropp, men jag får ju skylla mig själv. Men förhoppningsvis orkar jag ta del av den omtalade goda stämningen omkring mig längs vägen.

Tränar du något speciellt för Göteborgsvarvet?

– Nej, och det är därför anledningarna till att jag ska springa blir allt outgrundligare för både mig själv och de i min omgivning.

Om du tränar så måste det vara en väldigt annorlunda träning jämfört med den spänst/styrke/snabbhetsträning du bedrev förut?

– Ha, ha. Jo, att förbereda sig för ett halvmaraton är ju inte direkt det mest explosiva man kan ägna sig åt Men samtidigt så är det nog mycket utmaningen jag söker. Att orka köra på lite till när man egentligen tycker sig vara helt slut i både huvudet och benen - så på det rent mentala planet skiljer det sig inte så mycket åt.

Är det en befrielse att slippa den tunga träningen du bedrev förut, eller saknar du den?

– Jag trodde nog att jag skulle sakna den mycket, mycket mer. Men efter ett par slappa veckor efter den allra sista höjdhoppstävlingen i höstas så insåg jag att det var rätt skönt att inte träna och nu finner jag allt fler och än mer långsökta ursäkter för att inte göra det.

Hur ser en typvecka ut? Springer du regelbundet, vilka sträckor, på vilket sätt, långdistans, backe, intervall med mera?

– Just nu består min träning av att spela innebandy med ett par andra "gubbar" en timme på måndagskvällar. Fast jag har bara hunnit vara med två gånger än, så jag kan inte säga att jag fått in rutinen riktigt än.

Har du satt upp några mål för din egen del i Göteborgsvarvet?

– I första hand handlar det om överlevnad. Kan jag dessutom hålla mig springande hela vägen är det en ren bonus. Lyckas jag besegra någon jag känner är det en ren triumf!

Vad är det längsta du har sprungit förut?

– I min ungdom när jag var 13-14 år så tävlade jag i längdskidåkning ett par snöfattiga vintrar och på den tiden sprang jag nog en 12-13 kilometer som längst på träning. Men på senare år är 7,5 km det längsta i ett svep - så jag har helt klart en hel del att jobba på.

Blir det fler långlopp i framtiden?

– Det sägs att New York Marathon ska vara den ultimata löpar-upplevelsen - så det ska väl vara det då. Och lyckas jag med det så är jag nog färdig med långlöpandet sen.

Kommer du att ta upp fotbollskarriären igen i Östra Deje?

– Jajamensan. Det blir spel i mitt kära ÖDIK i division sju central. Vi har bland annat match kvällen före Göteborgsvarvet - så det blir en hektisk helg.

Hur det känns det att komma till Göteborgsvarvet som motionär istället för toppresterade elitaktiv. En ny roll för dig?

– Jo, det är klart. Men samtidigt kan jag inte gå in med inställningen att vinna Göteborgsvarvet, utan min utmaning handlar mer om att försöka hålla mig springande hela vägen. Så jag får helt enkelt försöka tävla mot mig själv...
... om nu inte Rybakov, Silnov eller Sotomayor dyker upp och utmanar mig.

Du får mäta löparkrafterna med och mot 53 000 motståndare?

– Ja, jag får ju det - och jag misstänker att det finns en och annan som gärna vill besegra mig. Det kan bli spännande att se hur många utmaningar jag antar under loppets gång.

Har du börjat att träna något annat för att hålla matchvikten nu när elitkarriären är över?

– Ska vara den lättsamma innebandyn då, men som anställd på Karlstads universitet har jag träningskort på KMTI (Karlstads Medicinska TräningsInstitut) som löneförmån - men jag har varit sagolikt dålig på att utnyttja rätten att träna fritt där.

Har du varit inne på www.marathon.se för att få några träningstips?

– Nej, inte ännu. Men jag tackar för tipset.

Lycka till i Göteborg

– Ha, ha, tack. Jag lär behöva det.

Mer om Intervjun 2009