Alla bra gym idag har motordrivna löpband, och dessa går faktiskt utmärkt att använda för löpträning och inte bara för uppvärmning inför gymträning.
Ett bra löpband ska vara motordrivet och helst även ha en funktion, som gör att man kan ställa in ett motlut. (Luta bandet så att det blir uppförsbacke.)

Bandet driver sig själv, och det löparen egentligen ”bara behöver göra” är att lyfta fötterna. Så enkelt är det dock inte utan när väl bandet rullar på i en så hög fart att man behöver börja springa. Löprörelsen blir mycket lik den man har på vanligt underlag ute, men inte helt lik. Att steget inte till 100 procent motsvarar ett utomhussteg innebär att en ovan löpbandslöpare eller en löpare som inte kört band på länge kan få träningsvärk i uppstarten. Genom att köra de första löppassen på bandet på kortare sträckor vänjer man relativt fort löpmusklerna vid bandlöpningen, och undviker onödigt ”uppstartsskador” genom för långa och snabba pass initialt.

Efter några pass, med en regelbundenhet på minst ett löpbandpass i veckan, är kroppen tillvand, och man kan köra på så, som man skulle kört ute.
En stor fördel med bandpasset är att man, om man har en spegel framför bandet, kan slipa på sin löpteknik (springa avslappnat när man är trött). Nu finns det inte alltid speglar, men oavsett ger bandlöpningen ett bra tillfälle att jobba med en avslappnad och bra löpteknik.
Innan man startar passet på bandet kan det vara bra att köra lite uppmjukningsrörelser för fötter och hälsenor. Sen kan man också inleda med några sekunders gång innan man höjer upp farten. Vill man köra tufft från start kan det vara på sin plats att köra en ”för uppvärmning” med sakta stegring av farten till något fortare än den kommande distansfarten. Om man håller den snabbare farten i 1 minut, och sedan hoppar av bandet och vilar lite kommer det kännas lättare när man väl drar igång distanslöpningen.
Denna procedur får upp pulsfrekvens och farten i benen. Detta medför att distansfarten redan från början känns behaglig.

Ska man köra en längre distans, kan man med fördel springa passet ”stegrat” och öka upp farten efterhand som man känner att kroppen kommer igång.

Inställningar och pass
För att få så ”löpriktig" rörelse” kan man sätta bandet på ett svagt motlut. Är man ovan vid bandlöpningen kan man starta att ”höja” bandet till motlutet med 0,5 procent de första passen för att sedan köra all träning (utom backträning där man givetvis lutar mer) med ett motlut på 1,0 procent. Brantare än 1,0-1,5 procent, tar lite för mycket för att vara ”vanlig löpning” men runt 1,0 procent ger en bra löpning som motsvarar nästintill löpning på fast underlag.
Att ställa in rätt fart beror mycket på hur bandet är kalibrerat. Vissa band är ”tuffa”, och en given fart på bandet är tuffare än vanlig löpning ute, men oftast är bandet något lättare än vanlig löpning ute eftersom man slipper vindmotstånd och en viss drivning av steget framåt, som man måste ha ute.

All träning på band?
Kan man köra all sin träning på löpband? Ja det finns exempel på löare som nästan utesultanfde kört band och sen sprunigit riktigt bra på tävling. Viktigt är dock att komplettera bandlöpningen med minst ett ”riktigt pass” på fast underlag per vecka för att inte helt tappa känslan och muskelkontakten för vanlig löpning.
Nackdelen med löpbandsträningen är, att man just missar vissa muskler som man aktiverar vid vanlig löpning och det kan vara bra att hålla igång dessa även under vintern eller för löparen som vill köra band ”alltid”.

Vilka pass kan man då köra på bandet?
Det finns nog inget pass som man inte kan köra men just riktigt långa långpass kan bli lite för monotomt och ge förslitningsskador. Så på det långa passen kan det vara bra att med lägga in lite farthöjningar eller kraftigare motlut några gånger för att ”tvingas” ändra steget.
En variant på långpasset när väderleken är bister, kan vara att starta ute med en timme lugn löpning och sedan in på bandet och avsluta långpasset i värme och på något högre fart. ”Vanliga” distanspass funkar givetvis också bra, men en fälla just med bandlöpningen kan vara att en lugn distans har en tendens att bli lite för snabb. Så det gäller att inte ha för hög fart om passet bara har lugn distanssyfte.

Bäst till sin rätt kommer nog dock bandlöpningen på framförallt fartlek, intervallpass, snabbdistanslöpning men även backlöpning om bandet har en bra lutningsfunktion.
Inför de kvalitativa ska man ha en bra uppvärmning och sedan några ”farthöjningar” på bandet till fart strax över tänkt kvalité fart. Det är bra om man kan gå av bandet och vila lite mellan farthöjningarna och innan själva intervallstarten.
Det finns oerhört många variationer på kvalité pass att köra.

Ett riktigt bra långlöparpass kan vara 3 x 10 minuters löpningar med 5 minuters vilojogg mellan upprepningarna (dvs. totaltid på bandet 40 minuter). Progressiv fart på ”10 minutaren”, dvs att första går i en snabb men kontrollerad fart, sen lite tuffare på andra ”10 minutaren” och slutligen kan man tillåta sig att köra riktigt tufft på sista.

Vilo joggen ska vara så vilande, men inte för sakta utan det ska fortfarande vara löpning.
Man behöver inte börja med "10-minuters" direkt utan kan bygga upp passet från en lite lägre nivå första och tex första gången kör 3 x 4-5 minuters med 5 minuters vilojogg för att sedan vecka för vecka jobba sig upp mot att klara 3 st 10 minuters. Väl uppe på 3x10 minuter, kan man sen börja laborera med att ha tuffare farter. Första 10 minuters kontrollerat och behagligt fort, nästa kontrollerat men lite obekvämt fort och sen sista ”10 minutaren” i riktigt tuff fart. Denna sista tuffa farten behöver man dock inte jobba i om det är långt till säsongens mål, men om man har en mara som närmar sig kan den tuffare farten vara perfekt att lägga in med runt 3 veckor kvar till loppet.

• Häng med på ett pass med Anders Szalkai