Sara Svensk – under 9 timmar i triathlon

För bara någon månad sedan simmade, cyklade och sprang Sara Svensk sig rakt in i världseliten. Med tiden 8.46.48 blev hon femma i Ironman Texas och blev samtidigt den första svenskan under nio timmar på Ironman-distansen. Hon avslutade efter 3860 meters simning och 180,2 km cykling med att springa maraton på 3.09.53.
Läs Sara Holmgrens intervju med den nya svenska rekordkvinnan.

Hon hade dödsångest för simningen, köpte träningsprogram online, och blev sedan svensk rekordhållare på en Ironman. När hon nu gör sig redo för att möta världseliten berättar Sara Svensk vad hon har lärt sig längs med vägen och vilka som är hennes nycklar för att nå en maximal prestation. 

Året var 2012. Staden var London. Det var OS. I en riktigt hård spurtstrid tog Lisa Nordén en silvermedalj. Endast 9 tusendelar från guldet. Sara Svensk utbildade sig i samma period till läkare. Tillsammans med flera svenska vänner var hon den sommaren i Norge för att skaffa sig arbetserfarenhet. Tillsammans satt de i ett rum på äldreboendet de arbeta på, och såg den imponerande prestationen.
– Vi blev alla imponerade över en sån galen prestation. Det gav oss motivation och utvecklades till en nyfikenhet inför vad vi själva skulle kunna klara av. Under hela OS-sommaren testade vi på olika sporter. Jag hade ingen erfarenhet alls av simning. Det var första gången jag försökte att lära mig simma ordentligt. 


SARA OM ATT SKAPA EN DRÖM 


En tidig högsommarvärme pulserar utanför fönstret. Under vår lunch, berättar Sara att hon då tränade som en vanlig motionär. Hon tittar upp med ögonen mot pannbenet och funderar. Därefter ändrar hon sitt svar till “mer än en vanlig motionär”. 
– Jag tränade omkring tio timmar i veckan redan då. Rörelse var en vardag och med allt från dans till löpning fick jag variation, balans och återhämtning. 
Rörelse och att vara i naturen skapar fortfarande en genuin glädje hos Sara. Naturen är hennes väg till ren återhämtning. Innanför huvudet, finns ett driv och en kittlande utmaning att skapa den mest optimala prestationen. Saras dröm är en dag göra det på Ironman Hawaii, vilket kan jämföras med VM för triathleter. Nyfikenheten och drömmen lyser igenom hela henne.
– I Mölnlycke där jag kommer ifrån, har vi ett mindre lokalt triathlon. Min mamma tyckte att jag skulle testa på den tävlingen. Det var 2014, ett par år efter Lisa Nordéns OS-silver. Triathlon var fortfarande inte så stort, men tävlingen lockade bra atleter i från Göteborgsregionen, bland annat Eva Nyström.


MED STORA ÖGON INFÖR DEBUTEN


Sara beskriver sin triathlon-debut med stora ögon och med en energi som genomsyrar hela kroppen och smittar av sig över matbordet. Hon fortsätter berätta om upplevelsen som etsat sig fast i hennes minne. 
– Jag hade rejäl ångest på simningen. Samtidigt var det enormt roligt. Triathlon är en sport där det händer saker hela tiden. Under simningen kan man bli nedtryckt och få en spark i magen. Man vet aldrig vad som skall hända, vilket är tjusningen. 
Hänryckt efter den lokala tävlingen, blev Sara Svensk nyfiken på att se hur bra hon kunde bli och bestämde sig redan då, på att lägga energi och kraft till en rejäl satsning. 
– Det fina med en ny sport är att utvecklingspotentialen är relativt stort. Man får ständigt lära sig nya saker och man vet att man kommer bli bättre med tiden. Om man ger sig hän.  
Hon står idag stadigt på två ben med ett stort fokus både kortsiktigt och långsiktigt. I början av hennes karriär var det annorlunda. Utan tränare eller vetskap om sitt nästa steg, men med stor vilja och kraft att utvecklas. Likt en främmande fågel dök hon in triathlon-världen med full tillit till sig själv.

– 2015 startade jag upp min satsning ordentligt. Jag hade jag noll koll på hur jag skulle lägga upp min träning. Jag hade ingen insikt om vad som var bra, eller vad som var dåligt. Det var på den tiden som det började bli mer populärt att köpa träning online. Jag hade tränat hela mitt liv, men det var svårt att sätta ett rimligt mål. Simningen var svårast, det handlade om att genomföra träningen. Jag visste dock inte vad det var för specifikt syfte med det jag gjorde. Under cyklingen gick jag mer på att utvecklas fart-mässigt, vilket är en helt annan sak nu då det finns fler dimensioner i cykelträningen. Löpningen har jag alltid haft i mitt liv, och där har jag en känsla om vad som är en bättre löptid. Allt det där tillsammans gav mig en rimlig koll på vad som var bra om man sätter ihop alla tre delarna till ett triathlon, och med ett färdigt träningsprogram kunde jag börja planera mina dagar. 
Genom ren och skär struktur i sin träning, tog Sara SM-guld och brons samma år som hon började sin satsning.
– Att ta medalj på SM redan första året gav mig motivation till att utvecklas mer. Jag började träna specifik löpning med Johan Wettergrens grupp i Sävedalens AIK. Att genomföra löpträningen tillsammans med atleter som Lovisa Lindh och Charlotta Fougberg gjorde att jag blev väldigt stark, ganska snabbt. Att träna med andra som är bättre än mig, gör att jag pushar mig själv lite mer. 

Till slut hade jag tre olika coacher för tre olika sporter. Det var grymt till en början, men blev lite för stressigt efter ett tag. Det är svårt att klara av tre sporter samtidigt. Att bli bra i triathlon vet jag nu, att det handlar mer om att få ihop alla tre delar till en bra balans.

– Jag skaffade mig en riktig cykel och fick bättre möjligheter att genomföra bra cykelträning. Jag har alltid en vilja att göra saker så bra som möjligt. Till slut hade jag tre olika coacher för tre olika sporter. Det var grymt till en början, men blev lite för stressigt efter ett tag. Det är svårt att klara av tre sporter samtidigt. Att bli bra i triathlon vet jag nu, att det handlar mer om att få ihop alla tre delar till en bra balans. Att springa ett maraton efter både cykling och simning i kroppen kräver helt andra förutsättningar än enskild maratonträning. Det kräver en annorlunda styrka för långdistans.


SARA OM RÄDSLAN ATT GÖRA SAKER DÅLIGT


Efter ett par år med regelbunden hård träning kom hon till insikt med att hon behövde skapa en bättre balans för att gå framåt. Hennes sätt att träna var utvecklande men innebar stor skaderisk och missgynnade hennes kontinuitet.
– Annie Thorén är en fantastisk triathlet som jag känner. Jag frågade henne om hon kände en bra triathlontränare. Hon tipsade mig om hennes egna tränare Frank Jakobsen. Frank är en erkänd tränare och har varit med i den här världen i många år. Jag behövde någon som kunde balansera upp min träning, och optimera alla tre delarna för att skapa en bättre helhet och vara bättre förberedd när jag står på startlinjen. Jag tog kontakt med honom direkt och frågade om hans intresse att samarbeta. Det första han frågade mig var; Varför har du blivit bra? 
– Det är det där drivet att skapa den mest optimala prestationen. Jag har alltid vetat att jag har potential att utvecklas. Jag har lagt ner väldigt mycket tid, och jag har alltid tränat hårt. Det är min anledning till att jag har blivit bra. All tid har gett resultat. Jag har alltid varit rädd för att göra saker dåligt, men vad innebär det egentligen? Det är bara jag som sätter de tankarna i rullning. Det finns ingen anledning att fundera på vad andra tycker är bra eller dåligt. 

– Tillsammans med Frank sätter jag nu mina mål. Vi har redan funnit en gemensam trygghet i träningen och samarbetet. Hans största mål är att hålla mig frisk och skadefri. Frank har förmågan att begränsa mig men ur ett positivt perspektiv. Mindre hårda pass och mer balans. Inför varje intensivt pass går jag in för att göra mitt allra bästa, men det är fortfarande utifrån min dagsform. Jag fokuserar mycket på att få kontinuitet, och jag tränar på det sättet att jag tvingar kroppen att byta system. Jag vill lära kroppen att bli en riktigt duktigt triathlet. 
– Jag känner mig väldigt trygg i träningen och det finns en balans i upplägget vilket ger mig en tillit i att inte alltid behöva trycka på mitt allra hårdaste. 

– Jag älskar att springa. Hade jag fått välja hade jag bara tränat löpning, men tävlat i triathlon. Simningen är kul, på sitt sätt. Cykel är fascinerade för man transporterar sig långa sträckor, ut från Göteborgs stad till landsbygden, förbi hav, åkrar och vacker natur. Det är fantastiskt. Jag är så pass ny på triathlon och det är för mig både fascinerad och inspirerande att stå på startlinjen tillsammans med andra som är så mycket bättre. Att stå på startlinjen med atleter som har en större kapacitet än mig, ger mig mer motivation till att pusha mig ända ut till fingerspetsarna. 
Återhämtningen efter Texas Ironman som Sara genomförde i april i år, är snart klar. Sara har haft en vecka av promenad och lätt rull på sin cykel, och en vecka av enbart distansträning. Hon berättar om drömmen framåt och om en inte fullt så maxad prestation som gav henne det svenska rekordet. 
– Jag skall genomföra ytterligare en Ironman i år, vilket blir Klagenfurt, Österrike i Juli. Den skall vara den viktigaste hittills, och där jag skall vara 100 procent förberedd. 
Den stora drömmen berättar Sara, är att ta sig till Hawaii. Den tävlingen är jämförbar med VM i Ironman, och enbart två svenska kvinnor har deltagit i proffs-klassen där tidigare.


MIN DRIVKRAFT ÄR I SIG – INTE ATT VINNA


– Min drivkraft är inte att vinna Hawaii. Min drivkraft finns i en nyfikenhet i hur bra jag kan bli. Kan jag bli så bra att jag vinner? Det är två skilda perspektiv på prestation och process. Det skall bli intressant att se vad de första åren tillsammans med Frank kan ge. Jag behöver delvis lära mig att få ut min kapacitet under simningen. Jag vet inte om det finns kvar en osäkerhet för att jag inte har simningen naturligt i mig, men än så länge känner jag inte att jag har lyckats göra ett optimalt utförande. Jag behöver också få in mer grundträning och kontinuitet för att utveckla min generella uthållighet. 
Jag kan bara förändra min egen prestation. Inte någon annans. Jag är inte ute efter att nå en specifik tid, utan att utveckla min egen maximala förmåga.  

Snart kliver Sara ut genom dörren, ut i värmen och tillbaka hem för att förbereda sig inför ytterligare ett träningspass. Med en filosofi byggd på långsiktighet och balans i träningen tar hon sig fram steg för steg med en stolthet över att nu vara svensk rekordhållare, men med en nyfikenhet på att detta inte är slutet av hennes karriär. Den har bara börjat. 
 


FAKTA/ SARA SVENSK


Född: 1989
Bor: Göteborg
Klubb: Terrible Tuesdays
Träningstimmar: 20-30h/v
Favoritmoment: Löpning
Styrka: Pannben och glädje
Svaghet: Allt som är sött

Svenska rekordet i Triathlon på Ironman-distansen:
Totaltid: 8:46:49
3860 m simning – 59:33,
180,2 km cykel – 4:32:33
42 195 m löpning – 3:09:53




SÅ TRÄNAR SARA SVENSK


Ledig jobbvecka
Måndag
prog lång löp 90min
Lång cykel 4h
Simning 90 min
Stryka 30 min


Tisdag:
Löpning distans 45min
Simning 60min teknik
Stryka 60min
Massage 

Onsdag:
Hårda cykelintervaller 90min
Löpning 90 min 

Torsdag:
Lång cykel 4h
Crosstrainer 60 min
Simning 75 min
Stryka 1h

Fredag:
Lång cykel 5-6h
Bricklöp 60 min
Massage

Lördag:
Lång löpning 2h
Stryka 1h
Lång simning 1.30-2h

Söndag
Cykel 2h
Hård simning 
Crosstrainer 60min


Vanlig vecka/jobbvecka
Måndag
Hård cykel 2h
Simning 1h
Styrka 30min

Tisdag
Prog lång löp 90min
Styrka 1h
Simning 75min
Massage
 

Onsdag:
Simning 75min
Crosstrainer 60min

Torsdag:
Löpning med klubb-tröskel 
Styrka 30min

Fredag:
Hård cykel 90min
Löpning 45min
Simning 60min

Lördag:
Lång cykel 4-5h
Crosstrainer 60min
Simning 90min
Stryka 30min

Söndag:
Lång löp 2.5h
Lång sim 2h
Stryka 1h



 

Mer om Sara Holmgren möter