Se sändningen från Premiärhalvan, lördag 20 april 10.30

Gubbvad – symptom, orsak och rehab

Vi fortsätter serien där du får lära dig allt om gubbvad. Löptränaren Peter Holgersson går igenom varför skadan uppstår, hur man akut tar hand om den och hur rehab-träningen kan se ut.

Några orsaker
• För hög belastning i förhållande till hållfastheten – man tror att man tål större belastning än vad åldern och den nya träningsdosen tilllåter.
• Sämre muskulär funktion (styrka, förbränning, mjölksyraeliminering etc.) än tidigare på grund av:
• Försämrad cirkulation på grund av minskad träningsdos.
• Försämrad cirkulation på grund av ärrvävnad efter tidigare bristningar.
• Ökad krampkänslighet på grund av mineralrubbning i kroppen, till exempel magnesiumbrist. Peter Holgersson har inte sett någon oberoende studie rörande detta men han tror ändå att det kan vara så.
• Försämrade muskulära reaktioner på grund av B-vitaminbrist (koenzymer vilka är nödvändiga för mängder av reaktioner i kroppen), kanske B12-brist som är allt vanligare hos män i stigande ålder. Peter Holgersson har inte heller sett någon oberoende studie rörande detta men hans erfarenhet pekar på att det kan vara så.

Hur tar jag hand om skadan?

• Tryckförband/högläge för att minska blödningen knuten till bristningen – särskilt om bristning verkar vara ovanligt kraftig.

Krav innan löpträning påbörjas efter skada:

• Full styrka i båda vaderna – tränas exempelvis genom excentriska tåhävningar.
• Fullt rörlighetsomfång. Om stretching är den rätta vägen råder delade meningar om men fullt klart är att full rörlighet, genom skonsamma rörlighetsövningar, stretching med PNF-metoden, excentrisk träning nämnd ovan eller på annat vis av både djupa vadmuskeln (soleus) och ytliga vadmuskeln (gastrocnemius) som spänner hälsenan bör genomföras; muskulaturen skall vara så pass rörlig att den kan slappna av under stora delar av löpsteget.
• Påbörjad cirkulationsträning – tränas exempelvis på cykel och därefter på ellipsmaskin; nedsatt cirkulation innebär dålig syresättning av muskeln och försämrad bortförsel av mjölksyra och det ökar risken för en ny bristning.


Förebyggande träning:

Att varje vecka genomföra enklare träning som...
• ...bevarar spänsten och styrkan i vadmuskulaturen och därmed dess hållfasthet, till exempel genom att i samband med skonsamma skogspass genomföra ett tiotal intervaller à 20 sekunder med stolt hjulliknande löpstil på väg (40 sekunders vila) – detta så att vaderna också får nödvändig träningsdos och bevarar sin hållfasthet och spänst.
• ...bevarar cirkulationen (genomblödningen) i vadmuskulaturen så att syresättningen av muskeln inte tillåts avta.

Ett varningens finger

Det finns tilfällen som man speciellet ska se upp för:
• Ett längre (några veckors) träningsuppehåll har uppstått; både hållfastheten och cirkulationen har då avtagit.
• Man plötsligt vill springa längre eller fortare – eller i värsta fall både längre och fortare – än vad man normalt gör.
• Man plötsligt vill byta till en sko som belastar vaderna mer än de vanliga träningsskorna, till exempel från löparskor till orienteringsskor under starten av tävlingssäsongen.
• Små oansenliga bristningar uppstår; ärren av dem kan göra att en större bristning kommer som ett brev på posten.