Gubbvad – symptom, orsak och rehab
![](https://www.marathon.se/sites/default/files/styles/320w/public/adobestock_157523331.jpeg?itok=zjlxZl1Y)
Vi fortsätter serien där du får lära dig allt om gubbvad. Löptränaren Peter Holgersson går igenom varför skadan uppstår, hur man akut tar hand om den och hur rehab-träningen kan se ut.
Några orsaker
• För hög belastning i förhållande till hållfastheten – man tror att man tål större belastning än vad åldern och den nya träningsdosen tilllåter.
• Sämre muskulär funktion (styrka, förbränning, mjölksyraeliminering etc.) än tidigare på grund av:
• Försämrad cirkulation på grund av minskad träningsdos.
• Försämrad cirkulation på grund av ärrvävnad efter tidigare bristningar.
• Ökad krampkänslighet på grund av mineralrubbning i kroppen, till exempel magnesiumbrist. Peter Holgersson har inte sett någon oberoende studie rörande detta men han tror ändå att det kan vara så.
• Försämrade muskulära reaktioner på grund av B-vitaminbrist (koenzymer vilka är nödvändiga för mängder av reaktioner i kroppen), kanske B12-brist som är allt vanligare hos män i stigande ålder. Peter Holgersson har inte heller sett någon oberoende studie rörande detta men hans erfarenhet pekar på att det kan vara så.
Hur tar jag hand om skadan?
• Tryckförband/högläge för att minska blödningen knuten till bristningen – särskilt om bristning verkar vara ovanligt kraftig.
Krav innan löpträning påbörjas efter skada:
• Full styrka i båda vaderna – tränas exempelvis genom excentriska tåhävningar.
• Fullt rörlighetsomfång. Om stretching är den rätta vägen råder delade meningar om men fullt klart är att full rörlighet, genom skonsamma rörlighetsövningar, stretching med PNF-metoden, excentrisk träning nämnd ovan eller på annat vis av både djupa vadmuskeln (soleus) och ytliga vadmuskeln (gastrocnemius) som spänner hälsenan bör genomföras; muskulaturen skall vara så pass rörlig att den kan slappna av under stora delar av löpsteget.
• Påbörjad cirkulationsträning – tränas exempelvis på cykel och därefter på ellipsmaskin; nedsatt cirkulation innebär dålig syresättning av muskeln och försämrad bortförsel av mjölksyra och det ökar risken för en ny bristning.
Förebyggande träning:
Att varje vecka genomföra enklare träning som...
• ...bevarar spänsten och styrkan i vadmuskulaturen och därmed dess hållfasthet, till exempel genom att i samband med skonsamma skogspass genomföra ett tiotal intervaller à 20 sekunder med stolt hjulliknande löpstil på väg (40 sekunders vila) – detta så att vaderna också får nödvändig träningsdos och bevarar sin hållfasthet och spänst.
• ...bevarar cirkulationen (genomblödningen) i vadmuskulaturen så att syresättningen av muskeln inte tillåts avta.
Ett varningens finger
Det finns tilfällen som man speciellet ska se upp för:
• Ett längre (några veckors) träningsuppehåll har uppstått; både hållfastheten och cirkulationen har då avtagit.
• Man plötsligt vill springa längre eller fortare – eller i värsta fall både längre och fortare – än vad man normalt gör.
• Man plötsligt vill byta till en sko som belastar vaderna mer än de vanliga träningsskorna, till exempel från löparskor till orienteringsskor under starten av tävlingssäsongen.
• Små oansenliga bristningar uppstår; ärren av dem kan göra att en större bristning kommer som ett brev på posten.