När hörde du första gången talas om Stockholm Marathon. Vad kommer du ihåg?
- Jag funderade på att springa redan 1988 men jag kände till loppet dessförinnan. Efter min första mara i Paris -89 blev jag ännu mer intresserad av att springa riktigt långt.

Vad tänkte du på när du stod på startlinjen första gången?
- Det var -93 och jag tänkte att 2.15-2.16 kan det inte vara några problem att göra. Jag var mycket bättre tränad men jag fick mig en tankeställare. Jag kommer fortfarande ihåg när Jörgen Mårtensson sprang förbi mig på Västerbron.

Vad har loppet betytt för din karriär?
- Allt. Stockholm Marathon har gett mig möjlighet att satsa på det jag gillar mest. Det är en höjdpunkt varje år och när träningen känns tung och seg då hjälper det med att tänka på Stockholm Marathon.

Vilken del av banan gillar du mest?
- Det är alltid kul att komma till Kungsträdgården. Där kan det faktiskt slå lock för öronen. Och numer känner folk igen mig så jag får ett mycket starkare publikstöd här än någon annanstans.

Några särskilda ritualer för loppet?
- Jag joggar alltid ett varv på spåret i Lill-Jansskogen trots att det är backigt. Så värmer jag inte upp någon annanstans. Lite Neil Young i öronen bidrar till en bra uppvärmning.

Har tävlingen gjort dig känd bland allmänheten. Hur märks det?
- Är det du som springer brukar folk fråga när jag säger vad jag heter. Uppmärksamheten stegras strax före och strax efter loppet men det är inget som stör mig. Det betyder ju också att Stockholm Marathon medför bra exponering för oss löpare.

Kan du tänka dig att springa på fyra timmar?
- Nej, jag har svårt att se mig själv som fyratimmarslöpare men jag beundrar dom som orkar kämpa så länge. När elitsatsningen är över kan jag tänka mig några "upplevelselopp" på 3.00 eller 3.30.

Vad väntar du dig av årets lopp?
- Jag vill vara med i täten och jag vill inte sluta min karriär utan att ha vunnit Stockholm Marathon.

Kan du beskriva dagen-efter-känslan?
- Det beror helt och hållet på hur det har gått. Har jag lyckats då kan jag leva ett helt år på det. Har det gått dåligt känns det så tomt inombords att jag inte ens vill gå ut ur lägenheten. Det är likadant fysiskt. Jag är inte alls lika sliten om det har gått bra.

Vad har Stockholm Marathon betytt för svensk långlöpning?
- Massor. Stockholm Marathon är ett av få svenska lopp som ger mycket tillbaka till eliten.