Du sprang precis fem kilometer vid ASICS-eventet "ASICS Be(at) your personal best", som var del i marknadsföringen av deras nya sko. Med tiden 15.22 sprang du nio sekunder snabbare än det tidigare rekordet på fem kilometer landsväg som Meraf Bahta hade. Berätta om planeringen för loppet och hur det kändes? 

- Det har egentligen inte varit med i planeringen så himla länge. Jag fick reda på det för fem-sex veckor sedan. ASICS ville gärna göra det för oss ASICS-atleter då det är svårt att hitta tävlingar. Det var som en liten bubbla med bara ASICS-sponsrade löpare som bodde i en bungalowpark utanför den lilla orten Morton i Frankrike. Jag hade varit på träningsläger i Font Romeu tre veckor innan loppet och visste att jag var i bra form men uppvärmningen kändes ganska seg faktiskt. Ambitionen in var åtminstone personligt rekord men sen hade jag ju det svenska rekordet lite i bakhuvudet. Jag hade två harar med mig som skulle öppna i 3.05-fart. Vi sprang ganska jämnt men kunde öka lite på slutet. 

Är det så du gillar att springa lopp, jämnt? 

- Jag gillar att hålla ett jämnt tempo, helst negativa splits då brukar det gå väldigt bra. Jag gillar att springa allt från 1500 meter upp till halvmaraton och förhoppningsvis snart även maraton. Och sträckan avgör ju taktiken lite också så klart. Jag kan inte välja vad jag gillar mest. Allt har sin charm. 

Vad säger denna prestation om dina mål för säsongen? 

- Detta var ett väldigt bra formbesked för kommande tävlingar. Jag ska försöka kvala till Tokyo-OS nu i maj och sen göra några lopp i juni. Jag vet att jag kan springa väldigt bra om jag får en längre tids träning ostört och det har jag haft nu. Min distans blir förhoppningsvis 10 000 meter men jag kommer springa några 5000-meterslopp också. 31.25 är tiden för kval till OS och då måste jag slå mitt personliga rekord. Träningen går väldigt bra så det borde gå vägen. Men sen ska det göras också, väder, harar och allt runtomkring måste fungera. Första 10 000-metersloppet blir på Stadion redan den 4 maj. 

Du bor i Holland sen sex-sju år tillbaka. Det känns som att du flyger lite under radarn, man hör sällan vad du gör på träning. Kan du berätta lite om ditt upplägg. 

- Vi kör i princip basträning hela året om. Väldigt mycket tröskel året om. Tre gånger i veckan. Sen lägger vi givetvis in lite snabbare löpning framåt säsong och tävling men vi behåller alltid tröskeln som bas. Det gör mig stark. Klarar jag de längre trösklarna så kan jag springa snabbt på kortare sträckor också. Vi kör också väldigt mycket lång backe på 800-1000 meter, som faktiskt går att hitta även här i Holland trots att det är ganska platt. Arnhem en timme från där jag bor erbjuder fina träningsmöjligheter. Min träning är egentligen ingen "rocket science", mycket tröskel bara. 

Hur kan trösklarna se ut och mäter ni laktat? 

- Ja vi mäter nästan alltid laktat. Vi kör alltid ett pass på löpband en gång i veckan, vanligtvis tisdag, oftast tre till fyra gånger 10 minuter tröskel. Torsdagar kör vi gräsbana i Arnhem, där vi kör allt mellan 8-15 gånger 1000 meter. Då ofta närmare fyra millimol. På lördagen kör vi återigen ett tröskelpass likt det vi körde på tisdagen men då ute och ofta i terräng. I princip den enda träningen jag gör över tröskel är inför tävling då det kan bli några snabbare lopp på bana. Tidigare tränade jag ofta för hårt och låg alldeles för högt i laktat, det var därför jag blev skadad. Oftast springer jag 12-15 mil. För fem, sex år sedan sprang jag nog mer men jag får bättre effekt nu. Jag gillar kontrollen som jag har nu. 

Vad hade Sarah för fyra år sedan sagt till någon som sagt att du kunde utvecklas på mindre träning? 

- Jag tror man får lära sig själv den hårda vägen. Man måste komma till insikten själv. 

Du nämnde maraton tidigare, när tar du det klivet och kommer du hålla kvar i banlöpningen samtidigt? 

- Jag kommer hålla kvar i banan. Men vill känna på maraton för framtiden. Jag vågar inte svara på vad min debut skulle vara men jag vill att den ska ge en fin relation till maraton för framtiden. I debuten kommer jag nog vara försiktig. Kör jag i planerade maratonfarter på träning så känns det kontrollerat, men jag vet ju inte hur kroppen svarar efter 35 kilometer. Men jag tror att man måste göra 2.23-2.24 om man ska hävda sig i Europa. Generellt tycker jag att tidsmål begränsar mig både upp och ned.  Jag är nog mer byggd för de längre distanserna egentligen, men jag tycker det kortare är roligt också så jag vill inte släppa det än. Men eventuellt prövar jag distansen våren 2022 eller vintern 2021. 

Vad är dina förväntningar för denna säsongen? 

- Att springa under 15 minuter på 5000 meter och under 31 minuter på 10 000 meter är riktiga karriärsmål som jag hoppas kunna göra inom en snar framtid. Inför OS i Tokyo så är erfarenheten från Rio väldigt värdefull. Jag har sett hur det går till och det tar jag med mig. 

Hur kommer det sig att du är så bra på 10 000 meter bana? 

- Jag går in med mentaliteten att det är ett landsvägslopp, man kan inte kolla klockan varje varv för då tror jag man förlorar fokus. Du vet exakt hur långt det är och måste se det som segment i ett landsvägslopp istället. Jag vet hur länge jag måste springa, jag går in och tänker inte efter...

Hör hela intervjun med Sarah i det senaste avsnittet av Spring Snyggt - med Jesus och Manne.