Anders Szalkai – Sveriges meste maratontränare

Maratonlöparen Anders Szalkai har de senaste åren presenterat träningsprogram inför Stockholm Marathon här på marathon.se och måndag den 6 december drar de igång på nytt. 26-veckorsprogrammen vänder sig till löpare som siktar på alltifrån 3 till 6 timmar i sluttid och nytt för i år är ett program som vänder sig till dem som har 3.30 som mål.

Träningsprogrammen här på Marathon.se drog Anders igång 2001 och sedan dess har tusentals löpare varje år använt sig av dem i sin träning. 33-årige Anders tillhör sedan elva år den svenska eliten i marathon och har fullföljt 41 marathonlopp. På meritlistan har han bland annat fem SM-guld och en seger i Stockholm Marathon från 2001.

Berätta lite om upplägget för dina träningsprogram på Marathon.se!
– Tanken är att ge tips på träningsupplägg för löpare som siktar på sluttider på 3, 3.30, 4, 5 respektive 6 timmar. Nytt för i år är 3.30-programmet. Gemensamt för programmen är att de utgår från långpasset som är nyckelpasset och där även backträningen har en återkommande och viktig funktion.

Får du respons från de som använder dina program?
– Ja, från löpare på alla nivåer! Jag höll bland annat ett föredrag om de här träningsprogrammen hösten 2003. Det är ganska många löpare som använder delar av programmen och det finns även de som följer dem helt. Det viktiga är att hitta något som passar en själv bra och då kan mina program vara något att utgå ifrån.

Vad har du för råd till dem som har ambitionen att köra igång med programmen för första gången nu?
– Det är viktigt att anpassa dem efter sin egen vardag – att byta mellan veckodagarna om det behövs. Man bör dock inte klumpa ihop träningsdagarna och träna för många dagar i rad utan fördela vilodagarna. Sedan är det viktigt med kontinuitet och att lyssna på kroppen. Är man sliten så kan det vara bra att stå över ett pass.

Du är halvtidsanställd tränare på Löpargymnasiet i Sollentuna sedan oktober 2004. Vad har dina adepter för inriktning?
– Jag ansvarar för en grupp med fyra tjejer och fyra killar som är 16–18 år gamla. Alla har fokus på medeldistans men tre av killarna springer även 5000 m och kommer kanske på sikt att inrikta sig på 5000 och 10.000 m. Någon kanske även tar steget upp på maraton.
– Igår hade vi tester och intervjuer för intagning. Det var 33 sökande till 10 platser och 17 var kallade till tester/intervju.

Du har tränat och tävlat i marathon i tolv år nu men trots långvariga skador verkar du inte ha några motivationsproblem. Vad är knepet?
– Jag älskar att springa men en viss avmattning har det blivit – jag har inte kvar den där ungdomliga glöden. Suget för själva löpträningen finns men när det gäller till exempel alternativträning som vattenlöpning och testcykel så är det värre. Numera händer det att jag vilar helt istället för att alternativträna när jag är skadad.

Hur är det på skadefronten?
– För första gången sedan hälseneoperationen i augusti 2001 så är hälsenan bra! Det har den varit sedan augusti då jag bland annat sprang Reykjavik Marathon utan att få ont. Även om jag haft oflyt med några skador under hösten så har jag inte haft några problem med hälsenan och det har höjt motivationen.

Hur har du förändrat din träning under dina tolv år som maratonlöpare?
– Man kan säga att den har förfinats. Mängden ökade successivt fram till 1999–2000 då jag sprang omkring 20 mil i veckan, och ibland 22. På grund av skadorna så har det sedan blivit mindre men i höst har jag kommit igång och både kört backträning och sprungit i spikskor.

Kan du beskriva en typisk träningsvecka?
– På måndagsförmiddagarna kör jag kvalitet på rullband, ofta 10 km fartlek på 33–34 minuter. Torsdagar blir det kort kvalitet och på onsdagar eller fredagar backträning. Det sker oftast i en 300–400 m lång backe som inte är så brant där jag joggar nerför och totalt kör i 20 minuter. Långpasset kör jag på lördagar. Det brukar bli tio pass i veckan plus långpass och två styrkepass, en dag vilar jag helt.

Vad är målen för 2005?
– Om allt går som planerat och träningen flyter på i vinter så springer jag kanske en platt, snabb mara i mars. Om kvalgränsen till VM i Helsingfors sätts till 2.15 eller liknande så satsar jag nog på att försöka klara den. Sedan blir det Stockholm Marathon i juni. Om jag får vara hel så satsar jag på EM i Göteborg 2006, det är bara 1,5 år dit.

Mer om Intervjuer 2003-2006