Vem är du?
– Jag är 49 år och bor i Göteborg. Jag har jobbat som konsult inom främst IT/telekom i många år, men skulle kunna kalla mig för mångsysslare eftersom jag också jobbar som löpcoach, coach och pyrotekniker. Vad jag ska jobba med när jag blir stor får vi se. Det ger mig mycket att jobba som coach och hjälpa andra människor, det finns ett ökande behov av det, inte minst nu i coronapandemins spår.

Hur länge har du löptränat?
– Jag började springa när jag gick på högstadiet, på sommaren mellan 8an och 9an. Innan dess spelade jag fotboll och orienterade. Men det blev så jobbigt med prylar som fotboll, karta och kompass så jag började att bara springa. När jag slutade med fotboll och orientering så anmälde jag mig till en halvmara månaden efter, och på den vägen är det. Det var tur att den halvmaran fanns där just då, annars vet jag inte vad som hade hänt.

Vilken löpträning gör dig lyckligast?
– Jag gillar att springa när det är fint väder, gärna utmed havet. Jag springer också gärna när jag är utomlands. När jag springer på platser jag gillar så känns det som löpningen ger mig något extra, jag får upptäcka platser och miljöer jag inte skulle gjort annars och jag är utomhus mer än jag skulle varit om jag inte sprang.

Vad vill du bli bättre på i din löpning/träning?
– Det naturliga är kanske att säga ”allt”, men jag ska vara lite mer specifik. Jag skulle vilja bli lite bättre på att få till styrka och rörlighet, men jag springer hellre. Jag skulle också vilja bli lite bättre på att springa i stökig terräng, där är jag så långsam. Men ska jag gå in lite mer på distanser och mål så är det de längre distanserna som halvmaraton och maraton som jag tycker är roligast. Så att bli bättre på maraton får jag nog säga.

Vem är din förebild inom löpning/träning?
– Jag har nog egentligen ingen förebild, men både Musse och Szalkai är löpare jag gillar. Båda har haft grymma karriärer som elitlöpare men bryr sig också mycket om löpare på alla nivåer och båda är dessutom väldigt trevliga. Jag gillar den stilen och jag tycker att de ger mer än vad de får och det är väldigt fint och tyvärr lite sällsynt nuförtiden.

Vad uppskattar du mest hos en träningskompis?
– Att vi delar intresset för löpningen och att vi båda vill träna tillsammans och att det vi pratar om kommer naturligt. Om det hela tiden bara är den ena som frågar om man ska träna tillsammans så kommer det förr eller senare att dö ut om inte intresset för att träna tillsammans känns ömsesidigt.

Vad äter du helst innan ett långpass?
– Ingen aning. Jag har sprungit så länge och så många långpass att jag inte tänker så mycket på vad jag vill äta innan ett långpass. Det kan också bero på vilken tid på dygnet som långpasset är. Är långpasset på förmiddagen så spelar det inte så stor roll vad jag äter till frukost, snarare vad jag åt kvällen innan. Är långpasset på eftermiddagen eller kvällen så är det annorlunda. Jag har de senaste 10 åren sprungit en hel del lopp utomlands och då startar loppen oftast på morgonen och då kanske inte frukosten på hotellet har öppnat så man får ta vad man hittar i en kiosk eller på ett café och det funkar det också. Så jag har nog en mer avslappnad inställning till det nu än vad jag hade förr.

Vilket ord representerar bäst det du känner för löpning?
– Den var svår, men jag skulle nog säga ”naturligt”. Eftersom jag sprungit i så många år vet jag inte hur det är att inte springa, så att springa känns naturligt för mig. Oavsett tid på året, om jag springer kort eller långt, fort eller långsamt, så springer jag i alla fall ganska kontinuerligt. På köpet har det blivit naturligt att jag håller mig i form och varit med om väldigt mycket socialt och roligt genom åren.

Vilket mantra tar du till när det är tufft på träning/tävling?
– Jag har inte något generellt mantra som jag tar till, men jag tänker nog en del tankar under loppens gång, som var jag är i loppet, hur det går, hur långt det är kvar, hur det ser ut, osv. Men inför Boston Marathon 2018 så hade jag mantrat ”jag ska inte bryta” redan innan jag startade. Vädret då var sämre än vad det var i Stockholm Marathon 2012.

Vilken är den bästa effekten som löpningen har haft på dig?
– Den bästa effekten är svårt att säga, men tre bra effekter är att det naturligt har gjort att jag håller mig i form utan att jag behöver tänka på det, att jag har träffat och lärt känna så många härliga människor jag inte skulle gjort annars och att jag har fått resa till så många platser runt om i världen som jag inte skulle gjort annars.

Vilket var ditt senaste lopp – och hur gick det?
– Mitt senaste lopp var Boston Marathon 2020, virtual edition, som jag sprang måndagen den 14 september. Boston Marathon går alltid på en måndag så det kändes rätt att springa det på en måndag nu också. Jag har inte sprungit så mycket långpass i år när det inte blev några av de planerade maratonloppen och ett virtuellt lopp är inte detsamma för mig som ett vanligt lopp. Men jag ville springa igenom det ändå. Så jag sprang runt i Slottsskogen i Göteborg på 3:22.

Vilket är ditt nästa lopp?
– Jag vet faktiskt inte med tanke på corona. Höstens planerade lopp drabbades av corona så nu blickar jag fram mot våren 2021. Jag hoppas det blir nåt lopp i mars och sen Boston Marathon i april, men vi får se.

Hur påverkar coronapandemin din löpning?
– Den påverkar mig på så sätt att det inte blev lopp och resor som tänkt under 2020. Men den har påverkat min löpning mycket mer än så. Utan coronapandemin tror jag att det hade varit mer sociala löpningar och jag tror att jag hade tränat mer och bättre och det hade gjort att jag hade känt mig bättre och mer vältränad än vad jag gör nu. Men det är också intressant att vi fortsätter att springa ändå, bara för att vi gillar det.

Berättat för Kristina A Lager

Följ Kenth på Insta @snabbafotterkenth